En blöt, avslappnad julafton.

Är i civiliserad zon nu(där internet fungerar), hos Uncle Molle och faster Gerd.
Ett behagligt julfirande.
Gillar att fira jul här, inte så jävla uppstyltat och torrt.
Man dunkar i sig köttbullar tills man blir mätt.
Sen byter jag och John-John bärs som traditionen bjuder.
Sen dricker jag och John-John bärs och spelar poker, med målet att jobba in taxiresan till stan.
Därefter blir det krogrunda med grabbarna.
"Riktig" jul firar vi på annandagen.
Den innehåller ingen bärs och är lite mer uppstyltad och torr.
Senaste åren har jag varit bakfull och legat utslagen då eftersom vi firat på juldagen men i år ska nog till och med jag synas till i vimlet...

God jul!
Och skål!

   


Lov=Blogglov.

Nu är det mycket, mycket nära hemresa för Kapten Sylts del.
Hem är Ed.
Ed är inte New York.
I New York finns internet, inte i Ed.
Ska försöka jobba in några inlägg under lovet om jag lyckas befinna mig på mer moderna platser men produktionen kommer inte vara som vanligtvis.
Ni får ha överseende, ska försöka skaffa nån farmorhistoria för att gottgöra min bortavaro!

Chibby!


 Även Kapten Sylt kan behöva ta en bloggout ibland.


Skäggiga Gubben, dag 40.


Här ser vi slutresultatet av skäggprojektet, hårigare än såhär blir inte Franz i fejjan.
När vi återser honom efter årsskiftet hoppas vi på en pånyttfödd, babylen Franz.

Ärketönten, Gris-Lena och berömmelsen.

"Bonde söker fru" är slut för den här gången.
Besvikelsen är total, i mina ögon valde varenda bonnjävel fel partner.
Den som valde fel fetast var Ärketönten Fredrik.
Han skulle så klart valt Gris-Lena, charmtrollet(NOT) som såg ut som en gris, från Gotland.
Idag talar hon ut i Bladet:

Lena ratades och i dag har hon ingen kontakt med Fredrik. Men hon ångrar inte att hon var med i "Bonde söker fru".

- Jag har mycket lättare att få kontakt med människor. Det har gjort mig mer öppen.

- Men jag avvaktar med att dejta. Det är många som skickar sms och ringer, men jag vill veta om de gör det för min skull eller för berömmelsen.

Självinsikt, hört talas om det?
Jag kan inte se vari "berömmelsen" att dejta Gris-Lena ligger.
Visserligen "hejade" jag på Gris-Lena hela tiden.
Nu är det ju ingen tävling men jag hoppades på att hon skulle knacka på rätt dörr till Ärketöntens hjärta, de två passade verkligen ihop på alla sätt och vis.
Han valde istället Sofia, den som såg bäst ut och som var mest hundra rent objektivt, men i hans kläder fanns bara ett alternativ på kartan.
Varenda dövstumblindidiot såg det, men inte Ärketönten.

Nu står han där på perrongen och väntar på tåget från norrköping som aldrig kommer rulla in.
Han står med mössa i hand, han rodnar, han tar sig för halsen och han blir glansig i ögonen.
Han panikskrattar och hoppar till.
Nej, det var inget tåg som kom, det var Ärketönten själv som pruttade hämningslöst.

Dumma, dumma Ärketönten, du skulle ställt dig vid kajen och väntat på båten från Gotland istället.
Då hade du fått allt, både Gris-Lena och berömmelsen...

 Ärketönten.  Gris-Lena.  Vägen till berömmelse.


Smörpolisen tar bladet från munnen.

De som känner mig väl och de som följt sin favvoblogg sen begynnelsen vet att min stora hjärtefråga här i livet är den om hur smöret ska smöras ur smörpaketen.
När jag är hemma brukar det grisas i smöret och när jag gnäller så gnäller farmor tillbaka och säger att det bara blir grisigt när jag är hemma.
Sanningen är den att det är grisigt redan när jag kommer hem och paketet är halvfullt så det säger sig själv att det inte är mitt fel.
En annan sanning är att det blir värre när jag är hemma för jag är ärligt talat inte den bästa på att ögonmåtta hur mycket smör jag ska ha på kniven för att matcha den mängden smör jag vill ha på mackan.
När jag äger ett eget smörpaket så sköljer jag av överskottet från kniven i vasken, men när jag är hemma så kletar farmor tillbaka längs kanten, vilket är en dödssynd i min smörvärld.
Det värsta smörlivet levs i Ödeborg hos min faders familj.
Där behandlar de smöret som om det vore...leverpastej...som om det låg en våldtäktsman i botten av smörpaketet.
En del av förklaringen ligger i att mellan åtta och tjugosju personer inklusive hund tar del av smör ur samma paket där, men nån större smöruppfostran kan inte farsan ha givit sin familj heller.
Min största oro inför att åka hem imorgon ligger alltså i att jag måste dela smör med andra människor.

Ja, måste.

Att köpa ett eget paket är inget alternativ då jag anser mig vara Guds sändebud på jorden att som smörpolis bekämpa den smörterrorism som ständigt pågår bakom låsta dörrar och fördragna gardiner.


 Såhär ser mitt privata smörpaket ut just nu.
Små, små skönhetsfel förekommer men de har uppkommit när jag bjudit kompisar på mackor och låtit dem träna på att breda mackorna själva.


Läget. Tillståndet. Mackan. Mannen. Tomas.

Vi spelar instruktionslöst

Då var det onsdag, sista skolveckan 2007. Ska bli jäkligt skönt att åka hem till civilisationen på fredag. Har inte varit hemma sen höstlovet på grund av ett skäl som börjar på kär och slutar på lek till Snusan. Längtar riktigt mycket. Få pussas med Tyson, äta farmors mat(ja, pussas med henne också), supa och spexa med mina grabbar, sova i Mustafas säng, jobba in några pirror från kebabstaden Uddevalla, träffa syskonen, andas lite bästkustluft och steka i Blöteborg. Är trött på alla människor här, förutom Snusan. Är trött på allas röster, på instängdheten, på att ha krav och på att ha hemlängtan. Slutligen kommer jag längta tillbaka till Sala och skolan och internatet och kompisarna här igen. Den tiden kommer, framåt 3-4 januari. Allt har sin tid.

  
Att hänga med DJ-Guc och få dra en lina. Det är det jag pratar om när jag pratar om begreppet "livet".


Mitt läge utifrån instruktioner.

Grkovic, högsta instans i skolbänken, har nu på morgonen givit vissa förhållningsregler utifrån vilka jag beskrivit mitt tillstånd för tillfället.
Detta är säkert smutsig grekiska för vissa av mina läsare.
Därför kommer även en kompletterande version på frisk svenska ovanpå detta.


 

Vi spelar no limit


Billy började

sprang inte ända in i kaklet

detta ska inte vara unikt

du svettiga onsdag

teknisk omöjlighet

mervikt utan gult gojs än med

onsdagsljuset ska inte kunna lysa starkare

än tisdagsljuset samma vecka

stolen som är en danspartner

plötsligt en motståndare

där kom ett SMS

ett till dem var

från MIN kompis

hon som sju dagar i veckan uppskattar

biter ifrån duktigt

Billy fick nog inte ens chansen där

jag gjorde en vanlig

koll

kusten klar

minimihöjning

lotto för alla

Västerås C - Ed C

farmors köttfärspaj istället för klassisk skinka

nu är det mycket nära


Sala Dream Team, offensiven.

Nu har det gått fyra månader av min skoltid på Tärna folkhögskola i Sala.
Det känns som att det gått två år, i positiv bemärkelse, i och med att vi lever ett Big Brotherliv här.
Jag har lärt känna många nya människor och för att presentera dem på bästa sätt gör jag det genom att gestalta deras roller utifrån att vi haft ett fotbollslag på skolan, med mig som tränare.

Idag går jag igenom offensiven med mittfält och anfall.
Formationen är 4-3-3.

Laget ser ut som följer:

                    Freddis
Dalkullan Ove Rövbiff Lennartsson  
             Millan   Snusan
                       Uski
Jillan           Werner       Filipovic


Defensiv mittfältare: Millan Milanovic.
Egenskaper: Navet i laget som binder samman försvarsspelet och anfallsspelet. Tycker om att gå djupt ner i planen och hämta boll för att sedan värdera passningsvägar kontra egna anfallsmöjligheter. Skicklig med boll, bra skott.
Påminner om: Andrea Pirlo.


Defensiv mittfältare: Snusan.
Egenskaper: En tvåvägare som aldrig slutar springa. Lever mycket på aggressiviteten, gillar när det smäller. Besitter det lilla extra men behöver tid och tålamod för att uträtta storverk.
Påminner om: Marc van Bommel.


Offensiv mittfältare: Uski.
Egenskaper: En klassisk nummer 10 som kräver att laget underordnar sig honom för att han ska komma till sin rätt. Tar på sig ett stort ansvar och är enormt bollkär, behöver fri roll för att leverera. Ett ständigt orosmoment för motståndarna.
Påminner om: Francesco Totti.



Högerforward: Jillan.

Egenskaper: En riktig brunkare som arbetar sig in i matcherna. Sliter, river och är en nagel i ögat på motståndarförsvaret. Ger sig inte förrän den sista bollen är sparkad.
Påminner om: Mattias Jonson.


Centertank: Franz Werner.
Egenskaper: En tung centertank som lever mycket på sin fysik. Erfaren skyttekung som forcerar in sina mål, oftast med huvudet. Bra på att hålla bort sin försvarare, tacksam att lyfta långa bollar mot för skarvningar i djupled.
Påminner om: Andy Johnson.


Vänsterforward: Filipovic.
Egenskaper: En vinnarskalle som behöver lite medvind för att lyckas fullt ut. Går mycket på vilja, borrar ner huvudet och kör. Har ett bra skott som han lossar av när han får läge.
Påminner om: Tobias Hysén


Budgetstekar´n.

John-John är en kille som vet hur man steker med finess.
Han utger sig för att vara den som steker hårdast i hela Uddevalla, trots att han inte har de ekonomiska musklerna för det, vilket är väldigt taktiskt.
Hans största stekarstöt skedde i fredags.
Jag fick syn på följande vimmelbild på nattklubben GG;s hemsida igår:



Idag pratade jag med Johnnie på telefon och förde stekarbilden på tal.
Då visar det sig att han köpt två flaskor, medverkat på en mästerstekarbild och sedan gått till baren och PANTAT den ena flaskan och fått pengarna tillbaka.
"Champagne är inte så gott, vet du" sa han till mig.

Ingen som ser mästerstekarbilden vet att det i själva verket är en budgetstekare på bilden, förutom ni som läser er favvoblogg då men ni är ju VIP här i livet.
Ett smart drag av herr John-John, hatten av!


Sala Dream Team, defensiven.

Nu har det gått fyra månader av min skoltid på Tärna folkhögskola i Sala.
Det känns som att det gått två år, i positiv bemärkelse, i och med att vi lever ett Big Brotherliv här.
Jag har lärt känna många nya människor och för att presentera dem på bästa sätt gör jag det genom att gestalta deras roller utifrån att vi haft ett fotbollslag på skolan, med mig som tränare.

Idag går jag igenom defensiven med målvakt och backlinje, imorgon går jag igenom offensiven med mittfält och anfall.
Formationen är 4-3-3.

Defensiva bestättningen ser ut som följer:

                      Freddis

Dalkullan Ove Rövbiff Lennartsson



Målvakt: Freddis Sinkorini.
Egenskaper: En klassiskt egensinnig burväktare som hellre tar några steg ut än står på linjen. Trivs i luftrummet och är smidig som en katt. Svagheten hittar vi i spelet med fötterna.
Påminner om: Mattias Asper.


Högerback: Dalkullan Sandra.
Egenskaper: En defensivt driven, gammaldags ytterback. Positionssäker och bäst i spelet utan boll. Svagheten hittar vi i det offensiva spelet.
Påminner om: Alexander Östlund.


Mittbackspar: Ove(Lagkapten) och Rövbiff.
Egenskaper: Stenhårda och följsamma båda två. Oerhört synkade och allround, växelkör så att den ene stöter och den andre tar djup, om vartannat. Rövbiff sköter uppspelen, Ove pekar med hela handen.
Påminner om: Nemanja Vidic och Rio Ferdinand.
 

Vänsterback: Lennartsson.
Egenskaper: Sidleds-Lennartsson spelar i första hand på säkerhet, hellre två passningar tillbaka till målvakt och tre i huvvet på korvgubben, än en till mötande mittfältare. Inslussad i startelvan via ledargestalten Uski.
Påminner om: Daniel Berg.


Veckans musik.

Denna vecka lyssnar vi på:
"Maniac" med Måns Zelmerlöw och
"Alone" med Anders Johansson.

 

Revanschkvällen hos Jillan.

I fredags begav gänget sig till Jillan för andra gången denna höst.
Förra gången blev det pannkaka, därför kom vi taggade till tänderna för att ta revansch denna gång.
Denna gång hände det grejer, av alla möjliga slag.
Den stora händelsen är tveklöst Franz Werners ambulansfärd till sjukan i Gurkstaden.
I övrigt finns smaskiga avslöjanden om fingrar i anal, pizzakrig och diskussion med knutna nävar på händelseschemat.

Närvarande var husvärden Jillan, klassens inre krets Franz Werner, Millan Milanovic, Snusan Skumbi, Freddis Sinkorini, Uski Balboa och Kapten Sylt, sen var en homosexuell kille med som special guest star, Filipovic, kompis med den allsvenske domaren Strömbergsson.

Den här kompisen till Strömbergsson, han gick in och trodde att han var tuppen i gruppen.

Man kan inte gå in i ett sammansvetsat gäng och plocka en plats längst upp i hierarkin hur som helst.

Därför försökte jag på alla sätt och vis att knäppa inkräktaren på näsan, kvällen lång.

Att försöka knäppa folk på näsan och dricka sprit på samma gång, kan göra näsknäppandet svårt.

Jag som vill tro att jag är en skicklig schackspelare, skickligare än den allsvenske domaren Strömbergssons alla kompisar tillsammans, såg min chans att sätta inkräktaren på plats när jag fick syn på schackbrädet.
Två, eller om det var tre, kraftmätningar senare gav jag upp.
Det finns en svartvit bräda på skolan också, under veckan ska jag ta reda på om det var mina schackskills eller alkoholintaget som begränsade mig.
Dum som jag var satte jag mig en stund senare vid ett annat bord, utan schackspel på.
Att jag är starkare i pannbenet än i armarna vet jag, det kan inte den tyngsta ryska spriten i världen ändra på.
Ändå gick jag i fällan att försöka överbemästra honom i armbrytning, vilket bara kunde sluta på ett sätt.
Sedan tog Franz Werners (brist på)välmående över vår uppmärksamhet och stridsyxan lades på kylning.
Tills vi kom hem.
Då ändrades nivån på vår, för kvällen, ständigt pågående maktkamp, från hälften på skoj/hälften på allvar till helt på allvar.

Jag blir allvarlig när man snor mat av min flickvän.

Kan inte förstå hur man kan vilja slå på någon så sexig varelse som mig i zebrakalsonger och Snusans fyra storlekar för lilla tröja, men han var tveklöst sugen.
Det blev bara en stunds kukmäteri, sen lugnade det ner sig.

Strömbergssons kompis är faktiskt en bra kille annars.
Och jag brukar förnedra honom i pingis dagligen.
Så att ni vet.

 Snusans ben är mina ögonstenar. 20-lappen har inget med Snusans ben att göra.
 (Om jag är vit så får jag börja, då vinner nog jag. Om jag dricker ur stor mugg och han ur litet glas får jag mer alkohol i mig, då vinner nog jag.)
 Millan blev märkbart glad när Uski drog en tveksam kommentar. OBS! Notera pölen på golvet.
 Uski tillbringade som alltid mer tid på golvet än i soffan, denna gång drog han med sig Franz i fallet.
 (Han vann när han var svart, om jag är svart nu så vinner nog jag. Om jag blundar blir det nog ännu lättare.)
 Uski hånglade med toan. Han kalvade. Vomerade. Kastade upp en pizza. Eller tre.


Solbrillsmaffian.

Vem é maffia?
Vi é maffia!

Övre raden från vänster: Snusan Skumbi, Freddis Sinkorini, Uski Balboa.
Nedre raden från vänster: Kapten Sylt, Franz Werner.

 
Snusan ser ut som Britney Spears, när hon är bakfull och oren på paparazzibilderna.
Vad beträffar mig så säger Snusan och Uski att jag ser ut som "ett retard", jag kan inte engelska men tror det betyder fin.
Freddis är Salas svar på Bono.
Uski ser värst ut som vanligt.
Werner är inte Werner när han inte hängt ut den håriga.

I fokus: Franz Werners snopp, sista delen(4).

Franz Werner har varit på mig som en igel i över en månad nu angående att hans kuk omnämns på tok för lite på hans favvoblogg.
Jag är en kille som gillar att tillfredsställa.
Därför lägger vi nu lite krut på Franz Werners håriga gangster.
I en serie bestående av fyra delar ska vi nu syna lemmen på allas läppar, i sömmarna.
Helkropps, kalsongbild, nakenfoto och idolfoto.

Idag, del 4: Idolfotot på Franz Werner och hans håriga gangster.


Min bortglömda vän Janne.

Jag har en vän som blivit alldeles för lite(inte alls) omnämnd i detta forum.
Hans namn är Jan Sandström.
Han spelar ishockey i Lule Hockey och vi blev pompisar när jag bodde i norrland och spelade texas hemma hos honom.
Nuförtiden springer jag mest på honom på nätets sportsidor, oftast är det hans landslagsplats som tar plats i media, nu har han tydligen gått ner i vikt också.

http://www.expressen.se/sport/ishockey/1.969138/sandstroms-succerecept-ett-viktras


Dagens mål.

http://www.afhakers.nl/media.asp?x=8289

Den som gör om detta får en storstrut av mig.

Biografi av mitt liv, sista delen(10).

VLT 6 juli 2015

Giftermål har ägt rum i Klockartorpets kapell mellan Linda och Calle Abrahamsson

Den 3 juli gifte vi oss i Västerås. Det var en underbar dag med sol och kärlek.
Vi vill tacka alla vänner och släktingar för all omtanke och uppvaktning i samband med vårt bröllop.

*****

VLT tisdag 27 december 2016

Välkommen älskade Malin!

Äntligen har Mackan fått en syrra.

Linda och Calle Abrahamsson

Västerås BB 24/12

Tack till all berörd personal!

*****

Västerås Nya Tidning 9 september 2038

Årets Västeråsare Calle Abrahamsson har släppt diktsamlingen "Skrev skriver blir läst".

På lördag mellan 09 och 12 kan du möta Abrahamsson vid Coops bokavdelning för signering.

*****

Västerås Nya Tidning 2 februari 2066

Författaren och poeten Calle Abrahamsson somnade in i hemmet, natten mot i måndags, vid en ålder av 80 år.

Närmast sörjande är frun Linda och barnen Markus och Malin, samt barnbarn.

Begravning kommer ske i Klockartorpets kapell 27 februari.

Han ska vila i frid vid Lugnets kyrkogård.


Klädsim.

Efter en stressig dag i skolan och en svettig pingismatch beslöt vi oss, Uski och jag, för att trotsa regelverket och ta ett dopp i skolpoolen med kläderna på.



Sen sprang vi hem till internatet i kylan, dyngblöta, vilket resulterade i att korridoren blev en liten pool, den med...


I fokus: Franz Werners snopp.

Franz Werner har varit på mig som en igel i över en månad nu angående att hans kuk omnämns på tok för lite på hans favvoblogg.
Jag är en kille som gillar att tillfredsställa.
Därför lägger vi nu lite krut på Franz Werners håriga gangster.
I en serie bestående av fyra delar ska vi nu syna lemmen på allas läppar, i sömmarna.
Helkropps, kalsongbild, nakenfoto och idolfoto.

Idag, del 3: Nakenfotot på Franz Werner och hans håriga gangster.


LSK i Allsvenskan.

Idag blev Ljungskiles tredje nyförvärv inför den allsvenska comebacken klart.
Daniel Åkervall är 25 bast, vänstermittfältare från Sylvia, gjorde 10 baljor i Superettan i år.

Just nu innehåller truppen 18 spelare, varav minst sju aldrig kommer hålla i Allsvenskan enligt min måttstock.
När truppen är klar landar dom nog på 22-23 spelare, ett par fiskas säkert upp genom den pågående provspelsveckan, sen ansluter nog ett par till efter nyår.

Ingen lagdel ser färdig ut än så länge.
Dem man med största sannolikhet vet står på planen i premiärmatchen mot Hammarby på H.A. Bygg Arena i slutet på mars är: Slawuta, Leinar, Lill-Robban, Augustsson, Zarkovic och Kärna.


Startelvan ser i dagsläget ut såhär, I guess:


                   Slawuta

Zarkovic Ricky Leinar Lill-Robban

Smedberg Augustsson Kitic Åkervall

            Kärna Wålemark

Tror laget kommer spela 4-4-2 eller 4-5-1, det blir garanterat ingen renodlad 4-3-3-uppställning iallafall.
Beror nog mycket på vilka spelare som kommer in i truppen framöver.
Slawuta i målet är ett oskrivet kort på svensk mark, att han varit bra i finska ligan säger inte mycket men jag känner på mig att han kommer vara bra.
När serien startar lär Wilson ha raggat upp en mittbackskollega till Leinar, möjligtvis Joakim Jensen.
Om Gädda Zarkovic ska spela högerback eller högermitt är en bra fråga, beror nog på var de hittar bäst alternativ.
Augustsson är gjuten känns det som, mer tveksamt hur säkert Kitic sitter i startelvan men jag tror Wilson kommer spela engelskt med två jordfräsar centralt på fältet, vilket talar för juggen i dagsläget.
Hur Wålemark kommer stå sig i högsta serien är ett stort frågetecken, undrar om han inte är tänkt som en bänkvärmare i första hand.

 Slawuta.  Åkervall.  Wålemark.


Gud berättar för mig om min start på denna onsdag.

Du låg i ett vakuum mellan första ringningen 08:21 och tredje ringningen 08:35. Du var inte vaken men du sov inte heller. Sen tog du dig upp efter några om och men. Du visade inte karaktär som du trodde, du visade simpelhet. Du satt ner och kissade. Här måste grottmachomannen i alla män komma fram. Manligheten naggas i kanten för varje gång en man sitter ner och kissar. När du är trött som en bäver skiter jag i det, tryggheten att inte kissa utanför får aldrig gå före känslan av manlighet. Och på tal om manlighet, bladebrallorna är INTE okej, fattar du inte det. Det är ju ett hån mot allt vad mode och mänsklighet heter. Mitt upp i allt detta så kastar du in en Billy i micron. En Billy. Riktiga män äter havregrynsgröt. De dricker mjölk också. Ur glas. Inte vatten. Ur mugg. Din trötte. Att du sen tog på dig pumaskorna var väl det bästa av de dåliga skomöjligheterna, men köp vinterskor nu för tusan. Och sen går du bredvid Snusan och ser på när hon röker hela vägen till skolan. Att röka är ju att flörta med djävulen, hon är ju otrogen mot dig. Hon hånglar med Lucifer, knackar på porten till Styx. Hon kommer dö en för tidig död om inte du sätter ner foten, var så säker. Kan du leva med det, att du inte tar tillvara på makten att kunna påverka antalet år Mackan och Malin får leva med sin mamma? Det är fler än jag som reagerar på detta, den osynlige döve, han hör och ser mer än du tror. Tomas heter han, det är min son. När du trodde att han bara gick och tuggade på sin hästsvans imorse, då gick han och grät över att du är en så dålig människa. Han grät för att han kände maktlöshet när han såg både Snusan och Fangans morsa stå och röka. Och du gjorde inget åt saken. När du sen med lättsamma steg traskar in i klassrummet, som om du kunde beträda marken med stolthet efter att hänsynslöst försovit dig. När du dessutom vet om att håret står åt alla håll så alla får lida för din fulhet. När du till och med kastar fram en Billy på bänken och tar emot Nennes "håll käften" som om han sa "tjena", då borde du vara den som knackar på Styx härnäst.

 Billy.  Lucifer.  Nenne.


Skolan går som den ska.

Skolan går som den ska.
Det går bra nu, ta mig på orden.

Just nu är jag extra entusiastisk i mitt studerande, i och med förra veckans positiva feedback har min lust att producera fått medvind.
Den veckokontinuerliga tisdagsresponsen går upp och ner, oftast är det mer bu än bä men det säger inte så mycket.
I torsdags däremot, fick jag ovanlig, uppenbar bekräftelse två gånger om!
Först, vid uppträdandet-framförandet inför klassen(som vi har cirkus en gång i månaden) fick jag enormt smickrande lovord av den person som det är störst att få lovord från: Eric Fucking Fylkeson.
Jag uppträdde som vanligt med mask, denna gång hade jag mer än en.
Jag var nervig men det kändes jäkligt bra, vilket det tydligen var också.
Säger Eric Fylkeson att det är bra, då är det bra.
Han sa att det inte gick att ge mig några tips för framtiden utifrån mitt framförande för det var fulländat.
Min röst, mitt sätt att prata och min dialekt var perfekt i detta forum, hyllade han.
Det behövde jag höra.
Dels mår jag själv skit på att jag ofta forcerar fram det jag vill säga så det blir sluddrigt och otydligt.
Dels brukar folket här tracka mig för dialekt, uttal och ordval.
Nu kan jag ta deras trakasserier.
Jag har Fylkeson bakom mig, jag kan ta allt.

Senare samma dag fick jag reda på att min och Millans lyckodikt blev utvald av de rumänska utbytesstudenterna till deras projektarbete.
Vi fick nämligen i uppgift i onsdags att skriva en dikt om lycka, en och en eller två och två, jag valde att slå mina påsar ihop med Millan.
Dels för att hon är jävligt bra, men även för att jag ville "vinna"(minskad konkurrens och ökad kvalité).
Och succé blev det, jodå.

Nu är det bara att jobba vidare utifrån detta.
Man får aldrig lägga sig på latsidan i den här branschen.
Jag är aldrig bättre än min senaste text, aldrig bättre än mitt senaste framförande.


alla vet vad jag går för, står för
inte han som springer när det blåser
livet går lika hårt som en stalker
tills jag fått en deal som jag låser
social kameleont, passar in i alla kretsar
ta det lugnt, hänger bak när jag festar
handen på glaset, skrik högt när du drar nu
fuck off nu kör vi
det går bra nu


 Två det går bra för.
 En det gick bra för, för några år sedan. 
  Han som bestämmer när det går bra.

I fokus: Franz Werners snopp.

Franz Werner har varit på mig som en igel i över en månad nu angående att hans kuk omnämns på tok för lite på hans favvoblogg.
Jag är en kille som gillar att tillfredsställa.
Därför lägger vi nu lite krut på Franz Werners håriga gangster.
I en serie bestående av fyra delar ska vi nu syna lemmen på allas läppar, i sömmarna.
Helkropps, kalsongbild, nakenfoto och idolfoto.

Idag, del 2: Kalsongbilden på Franz Werner och hans håriga gangster.


Biografi av mitt liv, del 9.

Uppsalaposten torsdag 19 mars 2011

Välkommen älskade Markus!

Linda Lundberg och Calle Abrahamsson

Uppsala BB 2/3-11

Tack till all berörd personal!

*****

Göteborgs bokmässa 1 september 2011

Dag 2, stora scenen

Calle Abrahamsson har släppt sin debutroman "Jag mår bra men jag kommer skälla ut dig ändå".

13.30 har du chansen att träffa den unge författarkometen och få ett eget ex signerat.
*****

www.andersellerkim.blogg.se 2013-feb-27 @ 21:18

Pökerrapport:

Bästa månaden nånsin!

Har tjänat över hundra loppor två veckor i rad nu och månadens saldo landar på lite mer än 300.000.

Hoppas inte Snusan läser detta för jag ska bjuda henne och Mackan till New York i mars, både jag och Mac fyller ju år då så det passar bra tänkte jag.

Men det är mest för Snusans skull, NY är hennes favvoresmål.

Hon tjatar alltid om "världens huvudstad", vill dit för att allt är öppet dygnet runt säger hon men jag är rätt säker på att hon vill testa på sex and the city-livet, får nog hålla mer koll på henne än Mackan om Mr.Big går förbi utanför hotellfönstret...


Veckans musik.

Denna vecka lyssnar vi på:
"When you´re gone" med Avril Lavigne och
"Pärlor åt svinen" med Fangan Uggla.

 

10/10 2007...

Idag är det två månader sedan jag blev tillsammans med vad som probably is the goaste girl in the world.
Jag har nog glorifierat vår relation en del här på bloggen, det har inte bara varit pluttinutt och gulligull.
Det har varit mer Hollywood än Svensson, Svensson mellan oss, dörrar har smällts igen, lavetter har delats ut, skäll har utbytts, terapisamtal har förekommit och försoningssex har varit akut.
Men mest av allt har det varit roligt, skönt, trevligt, bra och underbart.
Större delen av dagarna kramar och pussas vi och fyller varandra, oss själva och luften med kärlek.
Två månader är inte så jättelång tid men det känns bra det här, hoppas och tror att det kommer hålla.
En kompis lurade i mig en gång, att det är nåt magiskt efter tre månaders förhållande.
Jag vet inte om han lärt sig det av egna erfarenheter eller om det är nåt statistiskt säkerställt, men enligt honom så är det efter tre månader "smeket" är slut, då har man liksom fått se såpass mycket av sin partner att man kan avgöra om det är riktiga känslor man har eller om det bara varit rosa konstgjorda moln man dansat på.
Så jag får väl vänta en månad till och se den 10;e januari, om smekmånaden är över och vardagen är för hemsk.
Har svårt att tro att det kommer vara någon större skillnad på varken vardag eller känslor men...

Till min Snusan Snuselina Skumbi:

Tack för att du finns.

Här skulle jag kunna skriva en dikt.

Men jag skippar det.

Dels så vet jag att du mår skit på dikter.

Och dels blir det lätt patetiskt när man ska beskriva kärlekskänslor i diktform.

Så jag nöjer mig med att konstatera det enda som betyder något.

JAG älskar DIG!


    


Biografi av mitt liv, del 8.

Från:

Calle Abrahamsson ([email protected])

Skickat:

den 12 oktober 2008 16:13:02

Till:

Ammar Khorshed ([email protected])

Sha, Skörsten!

Vettefan, känns som att detta var lite förhastat.

Känner ju inte en jävel här i stan, de enda jag träffar är hennes kompisar och dom är inte min typ av folk direkt. :/

Det enda som är bra med Uppsala är Sirius, har sett alla matcher sen jag flyttade hit.

Dom är fan bättre än Ljungskile, tror dom kan gå upp i år...

Saknar dig och alla hemma, vet inte när jag kommer hem nästa gång, kan inte du komma hit nån helg?

Ha det göttis!

*****

Humorgruppen 2 poeter och 2 pajasar

Presenterar

Ta på mig, annars tar jag av dig
Västerås Konserthus

*****

3 april 2009

Releasefest för poesiboken

En dikt för pappa och en käftsmäll för mamma

Kom och träffa humorgruppen 2 poeter och 2 pajasar på salong glada ankan 29 nov 09

Alla som köper ett ex av boken bjuds på tacobuffé och stark dryck.

Vi ses, hälsar Björkman, Werner, Abrahamsson och Fylkesson.


Kaptens svar på Quimmens tal.

En före detta god vän och lagmedlem har indirekt sagt upp bekantskapen med mig i och med följande inlägg på sin blogg:

"Gör en Mellberg Calle.

Nu är det dags för en förändring! Kaptenen på denna skuta ska störtas! Som Reinfeldt ska störta i nästa val!
Kaptenen som jag en gång avgudade och älskade för sina ess i rockärmen har bytt ut Ess-Ess mot en 7-2 OFFSUITE!

Antingen så målar du en vägg och kommer hem eller så gör du som Olof Mellberg lämnar av kaptens-bindeln till en bättre lämpad och flyttar ut på kanten och se dej själv i spegeln som Matros Sylt i fortsättningen."


Quimmen är en sån som måste hållas hårt i halvmeterslångt koppel, annars ramlar han ur gängorna.
Nu har jag varit 40 mil från basen i fyra månader och det har bevisligen varit för lång tid på för långt avstånd för att den mannen ska vara som folk.
Grejen är den att han har fått det hela om bakfoten.
Det är inte han som är Kapten, det är jag.
Det är inte heller han som väljer när jag eller han lämnar våra positioner.
Han surrar i sin avskedsansökan om nån Reinfeldt.
Jag antar att det är rumpenissen Fredrik Reinfeldt han talar om.
Där kan man dra en parallell som även Quimmen bör förstå.
Om vi ser livet som ett Europatoppmöte...
...så är alla möten i Moskva.
Quimmen är Fredrik Reinfeldt.
Jag är Vladimir Putin.

 En gång i tiden höll jag en varm hand om den här killen. Jag slöt ögonen och bad en bön för honom.
  Tiden går och saker förändras. Idag är vi en bit därifrån, milt uttryckt.

I fokus: Franz Werners snopp.

Franz Werner har varit på mig som en igel i över en månad nu angående att hans kuk omnämns på tok för lite på hans favvoblogg.
Jag är en kille som gillar att tillfredsställa.
Därför lägger vi nu lite krut på Franz Werners håriga gangster.
I en serie bestående av fyra delar ska vi nu syna lemmen på allas läppar, i sömmarna.
Helkropps, kalsongbild, nakenfoto och idolfoto.

Idag, del 1: Helkroppsbilden på Franz Werner och hans håriga gangster.


 


En natt i gympasalen.

I torsdags natt var vi ett gäng som sov i gympasalen.
När skolan har alkoholförbud och när bussarna går en gång i veckan från detta fängelse gäller det att krydda vardagen med vad som kryddas kan.
Det blev bad i poolen, bastande, badminton och pingis.
Vi somnade inte förrän efter två och när klockan ringde sju på fredagen insåg man att valet av dag var tveksamt, hade nog varit vettigare att övernatta där nu i helgen istället.
Men det var trevligt på alla sätt och vis, fast om det blir en nästa gång får antingen Franz Werner låta bli att trotsa alkoholförbudet eller så får vi trotsa det allihopa för annars ligger vi på alldeles för skilda våglängder.

    
1. Lennartsson och Freddis Zingo Sinkoriiiini
2. Freddis Zingo Sinkoriiiini, Snusan och Lennartsson
3. Franz Werner
4. Franz Werner
5. Freddis Zingo Sinkoriiiini och Snusan

Biografi av mitt liv, del 7.

www.andersellerkim.blogg.se 2007-nov-26 @ 16:38

Spanade runt i bloggen och hittade ett väldigt intressant inlägg.
Dagen innan jag flyttade hit till Sala, för exakt tre månader sedan, så spånade jag på scenarion för relationer med klasskompisar, endast utifrån namnen på klasslistan.
Och nu när jag sitter på facit är det skrämmande hur rätt jag hade.
Om inte det framgått tidigare så är Snusan från början döpt till Linda Lundberg. Och kommer från Uppsala.
Hon har brunt hår, blåa ögon och ja...hela den biten, precis som jag spådde.

Hon är definitivt HON, åtminstone i mitt liv här och nu.
Liam och Sinkoriiiini är inga nya Rulle Pullisar, men åtminstone en av dem är en profil på sitt sätt.
Jag har kul här och 08:orna är definitivt bland de bättre jag träffat från den delen av världen.

*****

SMS skickat 3 juni 2008 till Snusan.

Heej, Älskling! Det har gått en vecka nu, känns som att det gått ett år. Dör om du inte kommer och hälsar på innan 24;e. Pussis!

*****

SMS skickat 5 juni 2008 till Snusan.

Gomorron, Gumman! Jag är i Herrljunga nu, är framme i Uppsala 14.22. Tänkte överraska dig men vet ju inte vart du bor, hoppas du hinner möta mig vid tåget. Tihi! Pussar från din Gulleskutt!


IDOL-finalen: Amandas tredje låt.

Amanda gör en fräckis och kör sin egen vinnarlåt, "This moment".

Hon körde en Amandaversion och inte en topplisteversion, sehr gut.
Mycket originellare och mer speciell än Marie.
Känns äkta och genuint när Amanda uppträder.
Betyg: 5/5.

Det är väldigt ovisst, tycker inget har förändrats nu jämfört med innan dagens final.
90-95% hade nog bestämt sig redan innan och det var säkerligen skitjämnt redan då.
Det är nog de sista 5-10 procenten som avgör men jag har inte en plane på hur de kan tänkas rösta.

Nu ställer vi oss på telefonerna och pepprar röster på Amanda, sen bänkar vi oss för resultatredovisningen om en timme med en kall Heiniken för att hålla nerverna i schack.


IDOL-finalen: Maries tredje låt.

Maries sista låt är "This moment" med Amanda Jenssen.

Dunderballadernas dunderballad.
Inget fredagsdisco direkt, snarare godnattlåt för trötta tisdagar.
Men det är vackert. Riktigt vackert. Det är det.
Betyg: 5/5.

Amanda brukar göra egna versioner av alla låtar, hennes vapen är att göra det även nu för om hon kör en likadan variant som Marie så är hon stekt.


IDOL-finalen: Amandas andra låt.

Tittarnas val av Amandalåt: "Suspicious minds" med Elvis.

JA! JA! JAAADÅ!
Där satt den.
Fyfan vad härligt!
Hon besvarade Maries kanonframförande med en knock.
Tjejen knullar ju för fan sönder kameran!
Betyg: 6/5.

1-1, svettigt värre.
Nu är det bara vinnarlåten kvar, det lär vara en ballad som vanligt och därför säkert lite mer anpassad för Maries röst, det blir stenhårt.


IDOL-finalen: Maries andra låt.

Tittarnas val av Marielåt: "I'll be there" med the Jackson five.

Ännu en lugn låt, lite tråkigt med bara segisar men detta var överjävligt bra.
En sanslös inlevelse och innerlighet i rösten.
Betyg: 5/5.

Nu måste Amanda leverera, annars är det nog kört.


IDOL-finalen: Amandas första låt.

Amandas egenvalda låt, gamla "Unchain my heart" med Joe Cocker.

Förjävla tråkig låt men hon gör den bra.
Ovanligt bra sång för att vara henne, säger Marieavgudande Uski.
Betyg: 3/5.

1-0 till Marie, tyvärr.



IDOL-finalen: Maries första låt.

Tre låtar val ikväll, en egenvald, en tittarvald samt vinnarlåten.
Marie började nu med den egenvalda, Celine Dions "All by myself".

En fet start.
Betyg: 4/5.
Hon har den mäktigaste rösten av alla som sökt till den svenska versionen av IDOL, den saken råder det ingen tvekan om.
Snusan och Freddis har rysningar, Uski bara myser. Själv väntar jag mest på Amanda.


Liveblogg: IDOL-finalen.

Nu smäller det.
Den så kallade finalen.
Globen.
Bara en kan vinna.
Hoppas på Amanda, tror det blir äckligt jämnt, ska jag lägga en tusing så blir det på Marie.
Återkommer kontinuerligt under sändningen.



Skäggiga Gubben, dag 28.

 Nu har vi passerat halvtid i skäggprojektet och jodå, det klär gubben!

Snusan - En offensiv flickvän.

Denna vecka har vi börjat känna på varandra på ett nytt plan, jag och Snusan.
Vi har börjat undersöka varandra som fotbollsspelare.
Att hon har ett förflutet i Superettaklubben från Uppsala, Sirius, har jag vetat sen länge.
Men inte att hon har en sjuhelsikes högerslägga, det fick jag reda på i förrgår då vår första match gick av stapeln.
Spelplanen är korridoren, fotbollen är av tyg och bomull, inköpt på IKEA i Västerås.
Vi spelar man mot kvinna, först till tio baljor.
Vi har spelat tre matcher än så länge och jag vill inte säga vem som vunnit flest, men den ena har vunnit en mer än den andra.

 Snusan spelar holländsk totalfotboll á la Guus Hiddink. Mycket kantspel och grundtanken att anfall är bästa försvar.
 Själv spelar jag en eftertänksam, tillbakadragen fotboll. Väldigt influerad av José Mourinho, kollektivet går före allt.
 Snuselinas mål är där trappan startar, hon har således ett litet handikapp i och med att jag inte kan göra mål nere till vänster på henne.
 Mitt mål är där ingången till vänster slutar, inga blockeringar alls.

Kungen avråder.

Idag är det en förbenat stor människa som lär mig framförande i skolan.
Har fikarast nu, ska strax tillbaka och suga in mer kunskap.
Det minst lärorika han sagt idag, men som är ack så lärorikt:
"Lunchmaten i Krylbo. Den är inte rolig. Den är inte det."

Eric Fylkeson är namnet. Eric Fucking Fylkeson.

 Even called "Fylkis".

Lycka.

Idag hade vi i uppgift att beskriva vad lycka är för oss, i diktform.
Detta är lycka för mig:

den omedelbara lyckan är att skratta

medellyckan är att inte skratta och inte gråta

olyckan är att aldrig skratta, aldrig gråta


lite lycka är att tänka sig lycklig

mest lycka är att inte tänka alls och vara lycklig ändå


lycka är att inte vara rädd för olyckan

lycklig är man

när man inte försöker undvika att må dåligt


lyckan har inget språk

lyckan går egentligen inte att sätta ord på

lyckan känns


det finns inget recept

det finns ingen innehållsförteckning

det finns en känsla


man kan inte önska någon lycka

man kan inte söka lyckan

man kan bara vara

lycklig


lycka är ingenting

lycklig är


den som är lycklig skriver inte om lyckan

pratar inte om den som något ouppnåeligt

den lyckliga bara mår


alla pratar om lyckan

som om livet blivit fel


riktig lycka eftersträvas inte

den bara uppstår


Biografi av mitt liv, del 6.

Från:

Calle Abrahamsson ([email protected])

Skickat:

den 21 november 2006 18:40:49

Till:

Susanne Eriksson ([email protected])

Tjena, Mutti!

Nej, jag slappar bara fortfarande. Lite fest, lite spex och lite poker, lever livet du vet!

Hur var det på kidsens födelsedag, kom hela släkten eller?

Kommer hem på jul tror jag men vi hörs närmare om det.

KramKram!
*****

www.andersellerkim.blogg.se 2007-aug-26 @ 23:29


Då är det alltså dags för en flytt igen, ytterligare en station skall utforskas på resan genom det så kallade livet.
Om några timmar, tidigt imorgon, flyttar jag till västmanländska Sala, tre mil från Västerås.
Att jag inte släppt denna bomb förrän nu är väl mest för att jag inte velat lägga tid och kraft på att ens tänka på Sala.
Jag har velat njuta av sommaren och det sköna stekarliv jag levt, vilket jag lyckats ypperligt med.
Men nu kan det inte ses förbi längre, nu är det dags att öppna ögonen, ta på sig blåstället, kavla upp ärmarna och stoppa in båda fötterna i verkligheten.

Anledningen till att jag flyttar till Sala är för att jag ska plugga skrivarskola.
Vad skrivarskola innebär kommer jag upplysa er om efter hand, kanske även har lite skrivarskola med er, kära läsare.
Jag lever för att få skriva, penna och papper, tangenter och skärm.
Jag vill livnära mig på att laborera med ord, detta är den enda riktiga talang jag har här i livet, tycker jag själv, och den vill jag ta vara på.
Drömmen är författare men det är en lång väg dit så det känns avlägset men ett steg i rätt riktning är i mina ögon att ta en sväng till Sala nu.
Sen så skadar det ju inte om jag blir en bättre bloggare så jag kan bjuda er på riktigt vassa rader, det är naturligtvis för er skull jag gör detta.

Fick en deltagarlista per mejl häromdagen med klassisarnas namn, hemadress och telefonnummer.
Första intrycket var att det var mycket från Stockholmshållet och det är inte jättepositivt då jag har tveksamma erfarenheter från den delen av populationen.
Andra intrycket var att det inte var en enda skåning vilket är det viktigaste av allt, pallar varken med skåningar eller deras danska.
Men man kan inte bedöma folk efter namn, adress och telefonnummer, det blir minst sagt löjligt.
Så jag ska gå in med glad min i klassrummet och ta alla för vilka de är, så får vi se sen om jag får vatten på min kvarn vad gäller 08;orna.

Det är en liten klass på bara tio pers men det är jag van vid från tidigare klasser så det kommer kännas naturligt.
Sex tjejer och fyra killar är det av namnen att döma.
Jill, Lennie, Sandra, Sara, Camilla, Linnea, Liam, Linda, Fredrik och Kapten Sylt.

"Där kanske hon är" sa farmor när jag visade henne listan.

Hon syftade naturligtvis på min författarfru med brunt hår, blåa ögon, rakat sköte och hela den biten.

Kanske är det Sandra Carlson från Avesta eller Linda Lundberg från Uppsala som är HON, vem vet.

Det roligaste med allt är att träffa nya människor, det finns inget roligare här i livet än att träffa på riktigt sköna profiler som man kan skoja med och åt.

Kanske har vi en ny Rulle i Liam Lindgren från Vingåker eller Fredrik Sinkkonen från Hällefors.

Men nån ny Rulle behöver jag inte i mitt liv då Rulle bor i grannstaden Västerås så honom kommer jag säkerligen träffa betydligt mycket mer nu än tidigare.

Det kommer mer om skolan, utbildningen, Sandra, Fredrik och Sala framöver, var så säkra.

Håll tummarna för mig nu, att resan upp går bra, att jag får kul i Sala och att jag lyckas på skolan.

Ni här hemma är nummer ett, hur många sköna profiler jag än träffar där uppe, det ska ni ha klart för er.
Nu blir det en sleep, är duktigt sliten från igår och skall upp i ottan imorrn för avfärd österut så: Godnatt och kram på er!


Försoningssex äger.

Jag och Snusan har varit rätt rejält på kant med varann ikväll.
Det slutade med två typer av uppgörelse.
Först började vi med uppgörelse på grottmänniskors vis, tog med oss gardinerna och gardinstången ut i naturen och avreagerade oss.
Snusan slog mig med stången i bakhuvudet, sen slaktade jag stången mot trädet samtidigt som hon klippte sönder gardinerna.
När vi kom in igen avslutade vi med uppgörelse på schimpansers vis.
De löser nämligen alla bråk, stora som små, med sex, and so did we.


Biografi av mitt liv, del 5.

Från:

Calle Abrahamsson ([email protected])

Skickat:

den 19 maj 2005 10:22:41

Till:

Susanne Eriksson ([email protected])

Hallå, Morsan!

Har äntligen fått svar från en av skolorna nu och jag kom in!!!

Den ligger i Värmland, Molkom heter stället men det ligger tre mil från Karlstad så det verkar okej!

Börjar i slutet av augusti, längtar redan men är lite nervös...

Hoppas allt är bra med dig och ungarna!

Kramar/Calle.

*****

SMS skickat 11 oktober 2005 till Albin.

Tja! Nej, jag har flyttat nu, bor i Värmland och pluggar till journalist på en folkhögskola här!

Hur är det själv, bor du hemma än eller? Vi hörs! Puss i ljumsken!

*****

Dalslänningen lördag 29 maj 2006

Grattis Calle till avklarad journalistutbildning!

Pussar och kramar från farmor och Olle.


Veckans musik.

Denna vecka lyssnar vi på:
"Alone" med Celine Dion och
"I think she knows" med Justin Timberlake.

 

Biografi av mitt liv, del 4.

SMS skickat 24 augusti 2004 till Anny

Hej, Gullis! Är i Östersund nu, vi ska sova här inatt. Kommer nog fram till Luleå runt 2-3 imorgon. Känns sjukt att flytta så jävla långt. Sov sötast så hörs vi imorgon! Pussar på dig!

*****

Från:

Calle Abrahamsson ([email protected])

Skickat:

den 14 september 2004 13:31:41

Till:

Susanne Eriksson ([email protected])

Tjenna, Morsan!

Yes, allt är bra här.

Skörstens klasskompis Babbe, en galen iranier, har flyttat in också så nu är vi fyra pers.

Jag sover i vardagsrummet och han sover på min soffa bredvid men jag har mindre hyra än Skörsten och Rulle.

Det är lugnt ändå för jag är uppe hela nätterna, lägger mig när dom går till skolan och vaknar när dom kommer hem så...

Har kommit igång med pokern nu, känns skitskönt, vann tre loppor i helgen!

Ska till arbetsförmedlingen igen på tisdag, hoppas det går bättre den här gången!

Hur är det själv?

Går jobbet bra?

Kidsen är glada? Gör läxorna och allt?

Hälsa Mia och Rasmus!

Kramar från Calle.



Dagens ord.

"Kyrkan är så jävla religiösa"
Sagt av min Snusebuselina 12:36, 3/12-07.

Jag tror att jag lever med en ateist.


Gratisauktion på er favvoblogg.

Snackade med morsan i förra veckan.
Hon ska göra om gästrummet till bastu.
Därför behöver hon bli av med bäddsoffan, bokhyllan och TV-bänken.
Rätt fina prylar i trä, hade jag haft lägenhet hade jag huggt som en kobra men nu är det 40 mil hit och rum 22 på Tärna folkhögskola är redan smällfullt av folk och sängar så det är en omöjlighet.
Men ni andra, typ Junne eller John-John eller nån, kan få prylarna, gratis.
Hör av er så fort ni kan, annars blir det ved av grejerna.

   Såhär ser inte grejerna ut. Men de kunde gjort.


Pappas EM-facit.

Sommarens fotbolls-EM lottades idag.
Efter förra helgens VM-kvallottning sa Glenn Hysén "sicken jävla drömlottning".
Glenn hade druckit.
Nu däremot är det läge att säga "sicken jävla drömlottning", ryssarna och krekerna är definitivt överkomliga i sammanhanget.
Hur det hade gått om EM spelats idag?
Såhär:


Grupp A - spelorter Basel och Geneve
7 juni: Schweiz-Tjeckien 0-1
7 juni: Portugal-Turkiet 1-1
11 juni: Tjeckien-Portugal 2-2
11 juni: Schweiz-Turkiet 0-0
15 juni: Schweiz-Portugal 1-3
15 juni: Turkiet-Tjeckien 1-2

1. Tjeckien
2. Portugal
3. Turkiet
4. Schweiz


Grupp B - spelorter Wien och Klagenfurt
8 juni: Österrike-Kroatien 1-2
8 juni: Tyskland-Polen 1-0
12 juni: Kroatien-Tyskland 1-1
12 juni: Österrike-Polen 1-1
16 juni: Österrike-Tyskland 0-3
16 juni: Polen-Kroatien 0-2

1. Tyskland
2. Kroatien
3. Polen
4. Österrike


Grupp C - spelorter Zürich och Bern
9 juni: Rumänien-Frankrike 1-1
9 juni: Holland-Italien 1-1
13 juni: Italien-Rumänien 1-0
13 juni: Holland-Frankrike 1-2
17 juni: Holland-Rumänien 2-1
17 juni: Frankrike-Italien 2-1

1. Frankrike
2. Holland
3. Italien
4. Rumänien


Grupp D - spelorter Innsbruck och Salzburg
10 juni: Spanien-Ryssland 1-0
10 juni: Grekland-Sverige 1-1
14 juni: Sverige-Spanien 0-2
14 juni: Grekland-Ryssland 0-1
18 juni: Grekland-Spanien 1-3
18 juni: Ryssland-Sverige 1-1

1. Spanien
2. Ryssland
3. Sverige
4. Grekland


Kvartsfinaler
19 juni, Basel: 1A-2B Tjeckien-Kroatien 1-2 efter förlängning(1-1 vid full tid)
20 juni, Wien: 1B-2A Tyskland-Portugal 1-0
21 juni, Basel: 1C-2D Frankrike-Ryssland 3-0
22 juni, Wien: 1D-2C Spanien-Holland 1-2

Semifinaler
25 juni, Basel: segrare kvart 1-segrare kvart 2 Kroatien-Tyskland 0-1
26 juni, Wien: segrare kvart 3-segrare kvart 4 Frankrike-Holland 4-5 efter straffar (1-1 vid full tid)

Final
29 juni, Wien: segrare semi 1-segrare semi 2 Tyskland-Holland 1-2 efter förlängning(1-1 vid full tid)

 


Biografi av mitt liv, del 3.

Från:

Calle Abrahamsson ([email protected])

Skickat:

den 23 augusti 2001 13:31:41

Till:

Ammar Khorshed ([email protected])

Tjena, Krabben!

Sitter här på skolan nu, har slutat för dagen.

Första två dagarna har varit en pina, har känt mig vilsen och obekväm.

Ångrar att jag flyttade hit, skulle bott kvar och gått skola i Uddevalla istället.

Skolan här i Ed är sjukt liten, går bara 130 pers här.

Alla verkar skumma, har bara blivit kompis med en enda och han är den skummaste av alla.

Selmir heter han, en bortkommen jugoslav, typiskt en sån man blir kompis med innan man blivit kompis med nån, när man kommer ny till en klass.

Hoppas du har det bättre?

Kommer ner till stan på fredag, vi får höras då!

Ha det gött!

/Calle

*****

Bohusläningen torsdag 2 juni 2004

Stort grattis till studenten Calle!

Lycka till med allt i framtiden!

Kramar från farmor och Olle.


Det börjar lukta romantik i knutarna. Och snacks.

Jag och min kvinna befinner oss i Gurkstaden.
Vi laddar inför bio, ska se en film som börjar 21.30.
Jag har alltid hävdat att jag är en sagolik romantiker, när jag fört fram mina gulliga initiativ har Snusan avfärdat dem och sagt att det inte alls är romantik jag pysslar med.
Nu har vi alltså slutligen enats om att en kväll i biomörkret är romantiskt.
Men efter att hon berättat om sina planer på att köpa både popcorn, såna där amerikanska chipssnacks och bamsecola, börjar jag undra om hon ser biografen som en godisaffär och inte som ett kärleksnäste.
Själv hade jag bara tänkt köpa en liten festis för att bli lagom våt om läpparna när vi ska hångla, om hon nu har tid med det mitt i allt ätande...

Filmen heter Solstorm och är såklart svensk, jag ser ju som de flesta redan vet ingen utländsk smörja.

Snusan vill se Persbrandts gangster och jag vill se Scorupcos fjäril så det var inte svårt att komma överens om filmval.


Filmfakta saxat från SF;s hemsida:

I hjärtat av Kirunas andlöst vackra vinterlandskap mördas frikyrkopastorn Viktor Strandgård. Han ligger på rygg i Kraftkälla Kyrka och ser norrskenet genom de enorma takfönstren medan hans liv tynar bort. Rebecka Martinsson, en ung ensamstående advokat i Stockholm, får ett telefonsamtal från sin barndomsvän Sanna. Hon har just funnit sin bror brutalt ritualmördad i kyrkan och vädjar om Rebeckas hjälp. Motvilligt återvänder Rebecka till sin barndomsstad och sina traumatiska minnen av suggestiv åtrå och beundran för frikyrkans karismatiska ledare som hon med stor möda gjort sig fri ifrån. Rebecka dyker djupare in i mordmysteriet och det leder henne mot en blodig upplösning. Skuld och hot faller tunga över Kiruna i takt med snön och mörkret.


RSS 2.0