10/10 2007...
Idag är det två månader sedan jag blev tillsammans med vad som probably is the goaste girl in the world.
Jag har nog glorifierat vår relation en del här på bloggen, det har inte bara varit pluttinutt och gulligull.
Det har varit mer Hollywood än Svensson, Svensson mellan oss, dörrar har smällts igen, lavetter har delats ut, skäll har utbytts, terapisamtal har förekommit och försoningssex har varit akut.
Men mest av allt har det varit roligt, skönt, trevligt, bra och underbart.
Större delen av dagarna kramar och pussas vi och fyller varandra, oss själva och luften med kärlek.
Två månader är inte så jättelång tid men det känns bra det här, hoppas och tror att det kommer hålla.
En kompis lurade i mig en gång, att det är nåt magiskt efter tre månaders förhållande.
Jag vet inte om han lärt sig det av egna erfarenheter eller om det är nåt statistiskt säkerställt, men enligt honom så är det efter tre månader "smeket" är slut, då har man liksom fått se såpass mycket av sin partner att man kan avgöra om det är riktiga känslor man har eller om det bara varit rosa konstgjorda moln man dansat på.
Så jag får väl vänta en månad till och se den 10;e januari, om smekmånaden är över och vardagen är för hemsk.
Har svårt att tro att det kommer vara någon större skillnad på varken vardag eller känslor men...
Till min Snusan Snuselina Skumbi:
Tack för att du finns.
Här skulle jag kunna skriva en dikt.
Men jag skippar det.
Dels så vet jag att du mår skit på dikter.
Och dels blir det lätt patetiskt när man ska beskriva kärlekskänslor i diktform.
Så jag nöjer mig med att konstatera det enda som betyder något.
JAG älskar DIG!
