AndersEllerKim

En före detta god vän och lagmedlem har indirekt sagt upp bekantskapen med mig i och med följande inlägg på sin blogg:

"Gör en Mellberg Calle.

Nu är det dags för en förändring! Kaptenen på denna skuta ska störtas! Som Reinfeldt ska störta i nästa val!
Kaptenen som jag en gång avgudade och älskade för sina ess i rockärmen har bytt ut Ess-Ess mot en 7-2 OFFSUITE!

Antingen så målar du en vägg och kommer hem eller så gör du som Olof Mellberg lämnar av kaptens-bindeln till en bättre lämpad och flyttar ut på kanten och se dej själv i spegeln som Matros Sylt i fortsättningen."

Quimmen är en sån som måste hållas hårt i halvmeterslångt koppel, annars ramlar han ur gängorna.
Nu har jag varit 40 mil från basen i fyra månader och det har bevisligen varit för lång tid på för långt avstånd för att den mannen ska vara som folk.
Grejen är den att han har fått det hela om bakfoten.
Det är inte han som är Kapten, det är jag.
Det är inte heller han som väljer när jag eller han lämnar våra positioner.
Han surrar i sin avskedsansökan om nån Reinfeldt.
Jag antar att det är rumpenissen Fredrik Reinfeldt han talar om.
Där kan man dra en parallell som även Quimmen bör förstå.
Om vi ser livet som ett Europatoppmöte...
...så är alla möten i Moskva.
Quimmen är Fredrik Reinfeldt.
Jag är Vladimir Putin.

 En gång i tiden höll jag en varm hand om den här killen. Jag slöt ögonen och bad en bön för honom.
  Tiden går och saker förändras. Idag är vi en bit därifrån, milt uttryckt.