Inför allsvenskan: Mardrömselvorna.

Har man vissa spelare som favoriter så har man också andra spelare som inte är favoriter.
Imorgon är det premiär och här är våra hatobjekt i serien 2008:

Pappas 11:
                         Sundfors
Lundén  Saarenpää Saglik  Johan Karlsson
    Magnus Samuelsson Fredrik Lundgren
Bobbie Friberg                                    Rubarth
            Sebastian H    Dahlberg

 Den värsta jag vet - Johan Karlsson i Elfsborg.


Uranocks 11:
                      Peter Westman
Anttonen  Haginge Johannesson Joakim Gren
                     Kihlberg Nordback
                        Sebastian H
Porokara         Rodevåg            Bassombeng 

 Den värsta Uranock vet - Markus Johannesson i Djurgården.

Sheriffen Janne har läget under kontroll.

Gårdagens hjälte hette Janne.
Janne är Sheriff i Sala och en riktig klippa som alltid rycker ut när stadens invånare kallar.
Igår åkte Janne förbi internatet i sin vinröda pick-up så jag sprang ut för att stoppa honom.
Janne tvärnitade, klev ut i bar överkropp och sina slitna, sexiga brallor från Blåkläder.
Han mötte mitt ivriga vinkande med en lätt nickning samtidigt som han rättade till glasögonen.
Därefter strök han sig över pannan så svetten yrde, det kändes som i en collegefilm där Janne var balens självklare kung som lämnat den perfekta tjejen hemma och åkt iväg i sin vinröda pick-up för att istället välja mig, med fel och brister, till balens drottning.
Sen klev han med stor karisma in på internatet och tog reda på all information om inbrottet vi hade i förrgår natt.
Han säkerställde bevis från brottsplatsen och mätte PH-värdet i vasken med en liten vit sticka.
Sen gick han mot utgången utan att säga ett ord, i dörröppningen vände han sig om, gjorde ett nickande och sa:
Det är över nu.
Sen gick han ut till sin vinröda pick-up och gled iväg lika mystiskt som han kom.


Janne la sin Blåkläderjacka på tvättmaskinen och satte igång sitt arbete.

Spänningen var olidlig, vad skulle PH-mätaren visa?

Janne ger klartecken. "Det är över" säger han och alla drar en lättnadens suck.


Inför allsvenskan: Drömelvorna.

Det är alltid lika roligt att sina och klura på vilka spelare man helst hade sett i sitt lag om man själv varit sportchef med obegränsad pengapung.
Inför premiären på söndag har jag och Uranock gjort så.
Här är våra allsvenska drömelvor:

Pappas 11:
                         Shaaban
     Granqvist Sigurdsson Leinar
        Skulason  Dulee  Ekong
               Anders Svensson
Makondele    Quirino      Santin

Uranocks 11:
                       Shaaban
Adam.J Sigurdsson Leinar Hjalmar
                      Rydström
          Alex                          Hysén
                Anders Svensson
             Mensah    Ranégie

De gemensamma nämnarna:    

Familjen.

Det känns som att vi är en liten familj nu under påsklovet, vi som är kvar på internatet; Monkis, Skåningen, Uranock, Snusan och jag.
Annars skiter man i vart folk är och vad de gör, jämförelsevis är det anonymt när vi är 15 pers, men nu när vi bara är fem är det väldigt familjärt.
Sånt här händer bara på folkis, vart annars skulle jag känna mig som en familjemedlem tillsammans med en kille från Örebro, en kille från Skåne, en tjej från Uppsala och en tjej från Polen?
Så fort nån inte är inom synhåll undrar man vart den personen är, vi försöker hitta på saker tillsammans och det finns inte en tanke på att alla inte ska vara med.
Idag åkte familjen till Gurkstaden och spelade discobowling, vi fick blodad tand efter att vi var där för några veckor sedan.
Det var lika trevligt nu, men discokänslan kändes påklistrad när klockan bara var tre och det gick inte på långa vägar lika bra för mig resultatmässigt denna gång.
Endast en strike på två serier är skamligt och förvånansvärt med tanke på att jag gjorde 11-12 stycken förra gången.
Jag skyller på att jag aldrig blev vän med kloten, testade massa olika men hittade aldrig den rätta känslan som jag hade senast.
Skåningen var bäst i sällskapet och det behövde han efter sin jobbiga start på dagen.

 
Efter fotbollen: Monkan som höll på Brazil Jack var glad över Patos precision. Snusovic, Uranock och pappa är inte lika nöjda efter Shaabans pajaserier.
 
Efter matchen lirade vi pöker. Snusan var dealer när vi grabbar gjorde upp. Vi körde tre turneringar och det slutade med varsin seger efter att Skåningen haft sanslös flax i sista heads-up´n mot Uski.
Flopp: A K 5. Uski som sitter på A8 ställer in och får blixtsyn av Skåningen som har Q2. Nog för att han är orutinerad men det var en väldigt anmärkningsvärd syn, det må jag säga. Möjligen är han synsk för turnen J och rivern 10 gjorde honom till segrare.
 
Monkis gick och la sig när vi satte oss vid pokerbordet. Hon hade slukat kultur i Carl Larsson-huset hela dagen så hon var trött i ögat. Carl Larsson-huset ligger, passande för en bloggbild, i min nya skyltstad Falun.

Vaskvätar´n slog till inatt.

Vi hade inbrott på internatet inatt.
Vi satt och lirade texas i dagrummet en bit in på småtimmarna när vi hörde att nån var i tvättstugan.
Grejen var den att alla som var kvar över lovet befann sig i samma rum så vi insåg att det var nån inkräktare som brytit sig in.
Samtidigt hörde vi att en bil stog på parkeringen och spann i gruset med motorn på högvarv.
Alla blev skitskraja och när jag sprang till fönstret och såg en mörk Audi med en ensam man i förarsätet.
Sedan öppnade Snusan dörren försiktigt och lyckades ta en bild in i tvättstugan eftersom dörren dit var öppen.
Där stod en man i medelåldern och pissade i vasken.
När det blixtrade till och han märkte att vi fångat honom på bild blev han helt galen.
Han sprang ut mot den väntande bilen och skrek samtidigt åt oss att retuschera bilden om vi skulle använda oss av den.
Riktigt bissar händelse, att nån försöker göra inbrott samtidigt som vi är hemma.
När han sen tar sig in med kofot och är på väg att gå in i ett av rummen blir han så jävla pissnödig så han går in i tvättstugan och pissar I VASKEN!
Sinnes egentligen...men det känns bra att vi lyckades få iväg honom utan att något blev stulet och utan att någon kom till skada.

 Retuscherad bild där strålen strilar rakt ner i vasken.


Månfejjans uppladdning!

Ruggigt är det!
Bara 99,5 timmar kvar tills Leinar beträder Starke Arvid som då är en Allsvensk arena.
Hakornas herre tar då klivet in och blir rikskändis.
Han har länge varit speciell för oss och det kommer han vara så länge vi lever, men tidigare var vi ensamma om att känna till honom och så kommer det aldrig mer bli.
Som Uski sa när vi lyssnade på Leinuz på radion nyss: "Snart är han en stjärna på riktigt fast du har upphöjt honom nästan som en Gud tidigare. Fast det var inte för det sportsliga utan bara för hakan. Och nu har han nästan blivit så stor fast som fotbollspelare. Det känns som att man var före alla andra med att veta om Leinar..."

Hör här Månfejjans ljuva stämma, själv fick jag gåshud, på riktigt!


Fem månader genom vatten och eld.

25/10 2007 är ett historiskt datum.
Då var det Halloweenfest på internatet och då kom min söta lilla Snusi in på mitt rum.
"Vad är vi egentligen?" frågade hon.
Vadå är?
"Ja, alla andra vet vad vi är men vi vet inte det själva."
Vad tycker du?
"Nej, nu var det jag som frågade dig"
Vi är ihop så klart?
"Ja, bra."
Aningen formellt men ack så viktigt.

Igår var det fem månader sedan och det ville vi uppmärksamma på nåt sätt.
Restaurang känns overkill och är inte vår grej så vi käkade på MAX i Gamla, Stolta Uppsala istället.
På kvällen tänkte vi fira med något alkoholhaltigt men tåget och bussen synkade lite för bra för att vi skulle hinna handla.
Det slutade med att jag korkade upp en festflaska med päroncider i, som jag köpte i helgen.
Ingen alkohol i den, men ändå en stämningshöjare när man sprutar bubbeldrickan upp efter korridorväggen.
Idag ska vi ta revansch för igår, kom precis med bussen från stan och Röda Näsan, så snart ska vi knäcka några kalla.
Chips, öl och Sverige-Brasilien på TV, bättre kan man inte fira fem månader och en dag.

 Igår: Cidersprut.
 +  -  Idag: AndersOchKim mot Brazil Jack.

Sponsrad av SJ.

Fångade in en ny skylt till samlingen igår.
Det var ingen regelrätt stöld denna gång, dalaskylten låg ändå bara och skräpade i trappan när jag skulle stiga av tåget, dessutom var den naggad i kanterna.
Falun bor numera ovanpå vår anslagstavla.

 

Modeblogg: Show off!

Nu är det fotbollsfeber XL!
I helgen drar Allsvenskan igång och den är fett efterlängtad.
Från och med nu är det de heliga fotbollströjorna som gäller.
Börja med de äldsta ni har och trappa upp vecka för vecka med nyare och nyare plagg.
Personligen bär jag denna vecka min älskade, gamla Tysklandströja från VM-98.

  Fotbollströjor ska bäras med stolthet. Se arga ut!
 De ser hårda och tyska ut, Hässler, Möller och Klinsmann.

Kändisspotting återigen.

Idag var det tydligen dags att spotta lite kändisar igen.
Jag och Snusan var i Gamla Uppsala, Stolta Uppsala för att lämna in hennes lapptopp på lagning och fika med familjen, under dessa få timmar i hetluften snappade vi upp inte mindre än två kända nyllen.
Svårt att kategorisera dessa, den ena arbetar aktivt för att vara känd och den andra upplever just nu sina fifteen minutes of fame, vilket gör dem till B-kändisar i min bok.
Men kända kan ingen förneka att de är, Ebba von Sydow på tåget mellan Sala och Uppsala under bortfärden och killen i Teliareklamen på stationen i Sala vid hemfärden.

Ebba såg jag på håll när tåget rullade in på stationen i Sala.
Var inte hundra procent säker så jag var bara tvungen att gå längst fram i tåget och se efter, annars hade jag gått runt och funderat på det resten av dagen.
Den misstänkta tjejen satt i första klass och med ansiktet nerborrad i en skärm som visade ett googlefönster.
Första klass och dator nära till hands var faktorer som talade för att den misstänkta tjejen var skyldig till att vara Ebba von Sydow som är en flitig bloggare, men det alldagliga sminkfria utseendet gjorde att jag inte var bombsäker.
Lämnade vagnen med ett kvarvarade frågetecken, vilket fick mig att vända i vagn två och gå tillbaka ytterligare en gång.
Vid andra rundan gjorde jag mig ett ärende till konduktören för att inte verka helt kocko om nån skulle lägga märke till mig.
Jag kände mig ytterligare nån procent säkrare, men insåg att jag inte skulle kunna bli mer säker av att gå fram och tillbaka så jag gick och satte mig på min plats.
Jag klurade på hur jag skulle öka procenten av sannolikhet till 100 och kom fram till att hennes blogg på Veckorevyn säkert skulle ge mig ytterligare svar.
Sagt och gjort, på Ebbamanér googlade jag och kom fram till hennes blogg och fick syn på ett inlägg som postats exakt 25 minuter innan jag fick syn på henne.
Det inlägget innehåller frasen "Ska bara ta mig hem till Stockholm först..." vilket tyder på att hon vid tillfället var på resande fot.
En scroll neråt visar att hon varit i Sälen över påsk och det faktum att tåget kom norrifrån med slutstation Stekholm gör att jag häktar henne på den högsta graden av misstanke, sannoliga skäl.
Hon bloggade imorse om sitt utseende: "Idag går function före fashion, det är svinkallt...", vilket ytterligare styrker min misstanke mot den osminkade bruden.
Har i min jakt på bevis stänkt iväg en enkät med förhör om senaste dygnet till henne, vi får se om hon har den goda smaken att svara.

När vi för en och en halv timme sen landade i Silverstaden och satt på stationen för att vänta in bussen till anstalten dök en av byns egna kändisar upp.
Killen i Teliareklamen lunkade med gråa mjukisbrallor, mörk skinnpaj och mössa in på toaletten.
Av tiden det tog och ljudeffekterna att döma hade han den stora sortens ärende dit.
Efter att han var klar lunkade han ut, knappandes på en mobiltelefon.
Jag hade stor lust att leka Comviqförsäljare och försöka pracka på honom ett abonnemang, men han kändes färdigbajad och iskall, tror inte han hade uppskattat mitt spex.

 Sminkad och giftig.  Med mössa, utan skinnpaj.


Maktens män.

Har nu insett att jag inte bara är en positiv ledare utan även en stor ledare som lite mindre ledare försöker synas tillsammans med.
Detta upptäckte jag då jag såg bilden från i förra veckan på mig och två andra makthavare inom Salas underhållningsbransch.
När jag och mitt poetcrew gav oss ut på stan för att hitta lämplig plats till vårt skådespel i maj lyfte jag fram två erfarna killar i rampluset.
Trots sin rutin från stora scener och handslag med berömda mogna män blev de som små spattiga skolpojkar när de fick äran att lyssna till mina tankar om busshismen, klimathotet och medias roll på 2000-talet.
För att inte tala om när jag beordrade min flickvän att ta en bild på oss och de fick stå på var sin sida om mig, då började det rinna gul vätska längs parketten.
Själv är jag trots min framgång oerhört ödmjuk inför dessa grabbar, arenabossen Lärkan och poetlegenden Fylkiz.

 Lärkan, Kapten Sylt och Eric Fucking Fylkeson.
(Ni ser ju själva vilka som är glada som barn för sällskapet och vem som tar detta som en dag på jobbet)

Påskfirande med lasso.

Vi som är kvar på internatet har firat påsken stillsamt och behagligt.
Häromkvällen samkvämade vi, Franz, Monkan, Skåningen, SnusanLisiMajs och jag.
Först lyssnade vi på Johnny Cash och annan musik som man med framgång kan kasta lasso till.
Sedan badade vi i två och en halv timme, varvat med bastu och danskt vatten.
Till sist spelade vi neger och president och jobbade in lite krubb innan vi kraschade relativt tidigt.

1: Påskkärringar fanns på Skärtorsdagen. En åkte hem till Blåkulla och en stannade kvar.
2-5: Badade på påsken gjorde redan de gamla grekerna, dock utan basketkorg, livräddardocka, poolskydd och bastu.
6: Att hänga upp kläderna på krokar är en konst få behärskar så väl som Franz.

  
 

Kändisspotting.

Att se en kändis utanför Coop i Sala när man tar den traditionella veckoturen in med matbussen är inte vad man förväntar sig.
Men detta var precis vad som hände i förrgår.
Kändis kallas många och nu var det inte direkt Peter Forsberg som gick förbi men ändå en A-kändis, enligt min mening.
Det finns olika sätt att dela in kändisar i bokstavsvärden.
Antingen är A-kändisarna de som känns igen av flest antal människor, vilket gör Robinsonvinnaren Martin Melin till en sådan.
Eller så är A-kändisarna de som är kända för sitt yrke, vilket gör Martin Melin till en B-kändis då han är känd för att ha varit med i en dokusåpa, samt att han är ihop med författarinnan Camilla Läckberg och inte för att han är polis.
Varför den gamle, trötte Martin Melin ingår i detta inlägg kan man fråga sig.
Det var inte honom jag såg i torsdags, det var skådespelaren Johan Gry som spelat Kommissarie Winter, läkaren Anders Ståhlberg i TV3;s såpa Vita Lögner och som även varit med i Hem till byn tillsammans med både frugan, morsan och farsan.
Jag undrar vad han gjorde i Sala, men hans två resväskor på hjul tyder på att han kan ha varit här över natten, vilket isåfall betyder att han firade sin födelsedag i Silverstaden.
Min detektivinsats säger nämligen att han fyllde 46 år i onsdags.

 Johan Gry.  Kommissarie Winter.

Stressat och pressat inför påsken.

Nu har landet lagt sig efter att första halvan av denna vecka varit tämligen hektisk.
Det har varit mycket nu i skolan, antologi, poesiframförande, projekt och stormöten.
Antologititeln är nu klubbad och mitt bidrag är jag nöjd och klar med.
Poesiframförandets namn har klubbats och fått en ny, spännande arena.
Projektet har inte påbörjats rent tekniskt men tankegångar finns.

Framförallt har denna vecka varit en mötesvecka.
Förutom två stormöten med klassisarna hade jag igår sittningar med både Åhgren och Nebosja, dessutom en telefonkonferens med Eric Fucking Fylkeson.

Mest glädjande var mötet med Åhgren då jag fick positiv kritik för mitt sätt att skriva, och framför allt vara.
Hon gav sin syn på min roll i klassen och tyckte jag var en ledare, en positiv ledare som använder mitt inflytande konstruktivt.
Det kändes förbenat bra att höra.
Att se mig själv som en ledargestalt har jag alltid gjort med skräckblandad förtjusning.
När jag hade min storhetstid som hövding under mellanstadiet lyftes jag upp som en ouppnåelig kung och trycktes ner som ett vedervärdigt as.
Det har satt sina rejäla spår i min karaktär och mitt sätt att vara socialt och jag känner av det och ser det i mitt eget beteende än idag, trots att det är tio år sedan.
Att ta plats, synas, påverka och delta ligger i min natur och är väldigt svårt att frångå.
Jag jobbar hela tiden med att göra det på ett bra sätt och försöker förbättra, inte bara för mig själv, utan även för min omgivning.
Därför kändes det ruggigt härligt att få höra en utomståendes åsikt, att någon som på håll och över tid iakttagit mitt sätt att vara anser mig ha positiv effekt på den grupp jag verkar i.
En push framåt som ger mig energi att fortsätta vara mig själv.
De som läser allmänna linjen fick idag påskägg av sin lärare, jag hade också gärna tagit emot gratisgodis, men en gemomtänkt komplimang väger tyngre än en plopp och en påse nappar.

 Åhgren.  Inte mer än godis.  Positiv ledare.

Bäckman Show.

Förra helgens fest skulle visas upp bildligt på bloggen, lovade jag.
Jag håller vad jag lovar.
Tack vare Uskis Katrineholmspolare Bäckman finns bilder värda att se, tur att han var med för annars hade inte funnits mycket från fredagkvällen värt att varken minnas eller se.
Lennartssons fest i Gurkstaden var tyvärr inte mycket att hänga i granen.
Åldersmixen var alltför optimistiskt utformad och det skar sig någonstans mellan mitt gängs förhoppning och en 13-årig oskulds päronciderspya.
Vi droppar den biten och kastar oss istället över den enda behållningen, nämnde Bäckman.
Det var första gången jag träffade denne rödhake och han var sannerligen en profil.
Fraser i stil med "Vad är det med dig, din jävla idiot?" och "Du kör ju som en jävla pensionär" varvades med hans presentationer som "Personliga Persson", mött med skilda reaktioner.
Han både drack och snackade med turbomotorn påslagen och plötsligt insåg jag varför Uskis relation till flaskan är som den är.
Uranock brukar vara clownen i vanliga fall men med Bäckman på plan var han snudd på marginaliserad, vilket säger allt för er som klånkat med Uranock.

1. Bäckman partytrickaren.
2. Bäckman allsångsledaren.
3. Bäckman fyllekäkaren.
4. Bäckman efterfestaren.
5. Bäckman däckaren.

    

Anvisning kolon

Veckan före påsk är en annan vecka.
Veckan efter är bloggvecka.


Kosovoordspråk från 1998.


Hero goes Europe.

Nu är det mycket nära årets TV-höjdpunkt utöver det som händer i spörtens värld.
Jag kallar det finkultur.
En överklassnäppertippa i mitt hus kallar det för "Svenssonkultur".
Det heter Melodifestivalen och ikväll är livet en schlager.
Nu ringer vi ordentligt på Christer så han får en framskjuten position.

Om Uranock får välja:

1. Nordman

2. Sibel

3. Sanna Nielsen

4. Charlotte Perrelli

5. Rongedal

6. BWO

7. Christer Sjögren

8. Linda Bengtzing

9. Amy Diamond

10. Frida feat. Headline



Om Kapten Sylt får välja:
1. Charlotte Perrelli
2. Christer Sjögren
3. Linda Bengtzing
4. BWO
5. Amy Diamond
6. Sanna Nielsen
7. Nordman
8. Sibel
9. Rongedal
10. Frida feat. Headline


Om det blir som Uranock tror:

1. Charlotte Perrelli

2. Sibel

3. BWO

4. Amy Diamond

5. Linda Bengtzing

6. Nordman

7. Rongedal

8. Sanna Nielsen

9. Christer Sjögren

10. Frida feat. Headline


Om det blir som Kapten Sylt tror:
1. Charlotte Perrelli
2. BWO
3. Sanna Nielsen
4. Amy Diamond
5. Christer Sjögren
6. Nordman
7. Sibel
8. Frida feat. Headline
9. Linda Bengtzing
10. Rongedal


Gurkdisco.

Nu är det mycket nära ännu en tripp till Gurkstaden, den andra inom loppet av ett dygn.
Denna gång är det bjudning i Lennartssons villa som står på schemat, en annan typ av disco än igår.
Bilder på Uski däckad i olika miljöer kommer under helgens lopp.
Om mitt huvud råkar väga 200 kilo imorgon så kommer inget planerat schlagerinlägg, därför: Rösta på Christer!
Trevlig helg!


 Lennartsson.  Christer.


Superbowl.

Idag har vi varit i Västerås och bowlat, jag och mina grannar.
Första gången nånsin som skolan tar initiativ och anordnar en rolig kvällsaktivitet för oss internatare, vilket var väldigt trevligt gjort.
Det var inte bara bowling, det var till och med discobowling, min första av det slaget.
Rätt spexigt, det fanns bara två hakar.
För det första så var det inte socialt accepterat att ta varken en öl eller två, vilket hade kryddat upplevelsen en aning, känns ändå som att man ska ha annat på tungan än coke och jordnötter för att hitta stämningen.
Nu blev det med mellanstadiedisco än något annat slags disco, men det kanske skall finnas med på en optimal livsresa, det också.
Vi var 17 personer om jag har räknat rätt, fördelat på fyra banor.
Jag spelade tillsammans med/mot Snusan, Uranock och Franz, föga överraskande men nog så viktigt.
Det gick riktigt bra för min del, var faktiskt värst av allihopa när det summerades.
Min första serie gick bäst men mina 153 slogs av Filipovic 157, vilket fick mig att tagga till rejält inför andra serien.
Där fick jag också ett bra resultat och även om det var snäppet sämre än i första så räckte det för att pumpa Filipovic tot då han bara drog in 100 points i sin andraserie, vilket kändes gooodis.

 Svepande blick på en stor del av mitt sällskap.  Snusan doing discobowling.
 Rövbiff, Sylt och Uranock posing with klots.  Resultattavlan.

Födelsedagen.

Klockan 10:42 för 23 år och ett dygn sedan föddes jag.
Skumt när man tänker på det, att jag har fötts en gång liksom.
Nåväl, igår var då dagen då jag levt på pricken i 23 år.
Det riktiga firandet ägde som bloggbekant rum redan i fredags men man vill ju ändå hitta på nåt på sin födelsedag.
I och med att det var Svampcup på tv kändes det givet att åka in till en pub i Sala och ta en matbit, en öl, samkväma och se på Inter-Liverpool.
Erbjudandet gick ut till alla internatare via djungeltelegrafen men som vanligt i mitten på en månad satte pengapungen stopp på de flesta håll, men vi blev ändå en mysig kvartett bestående av Uranock, Lennartsson, Snusan och mig.
Någon mat blev det inte för min del, jag proppade i mig tacos på middagen så det stod mig upp över öronen.
Snusan och Uranock delade på en pirre.
Jag drack fyra öl.
Lennartsson drack två cider och två glas vatten.
Snusan drack två öl och ett glas vatten.
Uranock drack nio öl.
Att Uranock druckit mer öl än oss andra tillsammans och inget vatten alls gav resultat när vi kom hem med bullen.


  

Själv blev jag uppvaktad hela kvällen.

   Först kliad på hakan. Sen klämd på kulorna. 
 Sist men inte minst sugen på penis.


Curling is the shit!

Ett inlägg som inte blev publicerat när det skulle är det om att curling är grejen.
En onsdag för en månad sedan hade vi friluftsdag här på folkis, då valde jag att spela curling.
Hade inte mycket koll på varken regler eller teknik när jag kom dit.
På förhand trodde jag ändå att jag skulle ha rätt bra koll i och med att man sett detta isschack på televisionen under olympiska spelen och sådär men så var inte fallet.
Till en början verkade det för krångligt och svårt för att vara kul men det tog sig verkligen efter hand och när det var slut hade man verkligen fått blodad tand.
Vår instruktör informerade att vem som helst kunde dyka in på torsdagar och spela gratis.
Därför fanns bara ett svar när Rövbiff dagen därpå frågade om jag hade lust att hänga med och spela igen: Gärna.
På onsdagen var det många så kallade blåbär som drog ner kvalitén på spelet därför var det ren njutning att få lira med en elitstyrka.
Riktigt spännande och bra spel fick vi till, tillsammans med Salas byfåne som hade lusten att dyka upp och hoppa in när vi precis börjat.
Jag och Bitige Nils fejjsade Rövbiff, Filipovic och Salas byfåne.

Vi började bäst, första tredjedelen överglänste vi dem tack vare Bitige Nils, i andra delen tack vare mig och vi hade 5-2 på dem, men slutligen sackade vi ihop och de kom ikapp och slutresultatet blev 5-5.


 Chess on ice.
 Filipovic, Salas byfåne och Rövbiff.  Bitige Nils och jag.


Månfejjans uppladdning!

Mindre än tre veckor till allsvenskan nu, riktigt göttis.
Idag är det min födelsedag och Leinar chockade mig rejält när han dök upp vid middagen i skolmatsalen för två timmar sedan.
Tack vare att jag är ledare i den beryktade Leinarligan passade han på att föreviga min dag med ett besök när han hade vägarna förbi under sin tripp hem till Motala.
Dubblad glädje på min födelsedag, dels Månfejjans påhälsning och så även min favvomat tacos till middag, bingo!
Ödet är verkligen gulligt mot mig just nu, slår till gång på gång.
Först skickade ödet i samarbete med SJ mig och Snusan på hotellnatt under vår 4-månadersdag och idag på min födelsedag fixade ödet feat. skolmatsalen tacos på bordet.
Me lövar ödet!

 Månus fejjus med en skål fylld av tacochips.

21- och 23-årskalaset.

I fredags small det till då.
Firande av födelsedagsbarnen Uranock och Sylt.
Deltog gjorde förutom de firade; Snusan, Millan, Franz, Monkan, Freddis, Skåningen och hans damsällskap, Balkanstyle och Special Guest Star Johnnie Boppen.
Det började med presentutdelning på internatet, sen när John-John kom drog vi in till Johan i Sala, för att slutligen ta två bullar hem frampå småtimmarna då vi rundade av med biljard och vatten.
Det var en händelserik och rolig kväll med utflygning från fönster, bilkiss, hoppspark, blodbad och orgie i kroppsmålningar.
Det sjukaste var ändå dagen efter när Franz gjorde en mängd upptäckter av blodavtryck med mitt DNA i.
Efter att ha skurit mig på en avslagen flaska som bara genererade i ett pyttelitet jack på pekfingret hade jag blodat ner hans skrivbordslampa, sänglampa, hela dörrkarmen till toaletten, en mängd sidor i hans skrivbok och teckningarna på Franz anslagstavla samt droppat blod på golvet på min väg ut från inbrottsplatsen.

 
Födelsedagsbarnen med presenterna vi gav varandra. Uranock fick en nappflaska med väl utvald dryck i plus ett dopkort av mig, jag fick en påse tipsgodis av honom som jag senare vann fem svenska kronor på.
  
Jag och Uranock utanför våra rum med affischerna som Snusan och Freddis gjorde till oss plus porträtten som Millan gjort och givit oss.
  
John-John och Freddis använde sina spetsade levrar till att spela biljard, själv tog jag en klassisk svängom i soffan.
 
Hade tyvärr inte med mig kameran till Johan så ni får hålla till godo med bilder från hemkomsten på natten då det slickades friskt.

John-John tog hem priset som kvällens mest formtoppade.

Modeblogg: Show off!

Nu går vi ner på dickssonnivå.
Denna vecka är det mina sprillans nya kallingar som är hetast i modevärlden.
Snusan hade köpt kalsonger till mig i födelsedagspresent, hon tyckte de var fulsnygga men jag tycker de är helsnygga.
Det bästa med dem är att min rumpa ser riktigt tight och fluffigt attraktiv ut på en och samma gång.
De har verkligen kommit till användning, jag har inte tagit av mig dem sen jag vaknade i lördags morse och då hade den redan använts som mössa av John-John.
Ett måste för alla män och kvinnor, vår 08.

 Dickssonvinkel.  Calzonevinkel. 
 Kan med framgång användas som huvudbonad.

Naken-Janne 2?

Läget har varit duktigt kritiskt för Lule Hockey hela vintern och kulmen kom igår.
Sista seriematchen och ödet skulle avgöras - kvalserie eller inte.
Hemmamatch mot Timrå för björnarna samtidigt som kombatanterna Mora spelade borta mot Linping.
Lule var tvungna att vinna samtidigt som Linping inte förlorade.
Med nöd och näppe vann Lule sin match och fick sedan följa Linping-Mora utanför isen då den gick till sudden.
TIdigare Lulespelaren Tomas Surovy som nu spelar för Linping avgjorde till sina gamla lagkompisars enorma lättnad och glädje.
Lyckan att spela i elitserien nästa år blev så stor att en spelare klädde av sig naken och blev fångad på bild under bildandet av en klassisk tv-puckshög.
Denne nakne man är märkbart lik husguden Janne Sandström.
Jag har svårt att se om det är han eller inte, trots att jag såg honom så sent som i förra veckan.
Har Sverige fått en ny Naken-Janne eller inte?

 Är det Jannes vackra figur som visar sig till vänster i bild, det är frågan.
 Naken-Janne 1.


Två vinklar inför helgen.

Nu är det helg.
Riktigt skönt efter en ganska hård skolvecka, den sista i dramatik.
John-John är på väg hit nu, han ringde nyss och sa att han är i Pennybridge.
En riktig hjälte som kommer och hälsar på när pappa har födelsedagskalas.
Det lutar åt att vi drar in till Johan i Sala ikväll, ett gäng, och dricker lite bärs.
Dessutom ska jag och Uranock bjussa på dorde och kanske få nåt roligt paket.
Vissa är inte lika glada att det är helg som oss födelsedagsbarn.
Franz är riktigt rädd att ryssarna ska komma och bomba Sverige under helgen.
Därför har han nu bunkrat upp som om vårt land ska ligga i krig resten av mars.
Piroger och snus är krigsdieten.
Vegetariska pigoger.
Och snus.

 Medicin mot ryssarna.

Korridorkamp.

Det har gått på tok för lång tid sen vi lirade korridorfotboll, jag och Snusan.
Precis när vi köpt in vår IKEAmjukisboll blev det några matcher men sen dess har det helt fallit mellan stolarna.
Igår var det dags att återuppta spelet och denna gång gick vi samman och bildade ett lag som utmanade Franz och Uranock.
"Männen mot Fjollorna", som Uranock så fint uttryckte det.
Resultatet 15-7 speglar bra den batalj som utkämpades mellan Millans dörr och trappan upp till andra våningen.
Vi Fjollor var snäppet vassare i alla moment och vann, inte minst tack vare min fru som var omutbar i kassen.

 Uranock och Franz - Män?

 Jag och Snusan - Fjollor?


Trött gubbe har blivit pigg gubbe!

När vi var hemma på jullovet tyckte farmor att jag såg sliten ut.
Hon tjatade dessutom, som alltid, om att jag super för mycket.
Jag har väl aldrig varit illa ute direkt men min generation, eller i denna levnadstid kanske man ska säga, har alkohol trots allt en lite för stor plats.
Hittills under 2008 har jag halverat antalet fester och lyckats säga nej och stått över när kompisar flaggat för partyn, vilket känns lagom och rätt.
På jullovet frågade farmor Snusan om mina dryckesvanor vilket fick till följd att dom gick samman och hackade på mig.
Nu när vi var hemma på sportlovet frågade hon igen, fast i en mycket muntrare ton: Han har dragit ner på festandet nu va?
Jaa. svarade Snusovic.
Det syns, du ser mycket piggare ut nu, sa farmor och vände sig mot mig.
Kändes kul att höra och jag är absolut beredd att hålla med.
Man märker ju ingen förändring på sig själv annars, från dag till dag, vecka till vecka, men nu med detta i åtanke så ser jag på mig själv att jag numera är mindre fyllesvullen och mer fräsch.
Att vara fyllesvullen är ju såå 2007, det är inte mer än rätt att jag piggnar till nu!


 Vad kan bättre påvisa min pigghet än en egentagen spegelbild á la Quimmen?

The LäderflugBatman.

Monkan har gjort det igen.
Varit skön i sitt svensktalande.

Vår polska utbytesstudent spelade igår sällskapsspelet Geni med ett sällskap.

Genifrågan: Vad heter Batman på svenska?
Monkans svar: Jag vet inte, kanske Flygmusmannen?

Så jävla skönt svar, tycker både att hon borde fått stilpoäng och att vi ska döpa om vår Läderlapp till Flygmusmannen.

 Monkan.  Flygmusmannen.

Månfejjans uppladdning!

Nu börjar det dra ihop sig, för varje dag som går så kommer vi ett steg närmare den allsvenska premiären.
Jag känner ett enormt sug måste jag säga, inte minst efter att få se Hakornas Konung beträda den stora Sverigescenen.
Leinar åkte igår till Halden för en veckas personlig träning i trapporna vid Haldens fästning.
Räkna med att hakan är större än nånsin när vi ska skrämma skiten ur Hammarby på Starke Arvid!


21 och 23.

Idag bockar vi för hatten och tar av oss snoppen för Urre som fyller Foppa.
Dorde och bärra blir det på fredag då Urre och jag slår ihop till festlighet i och med att vi fyller inom en vecka - jag fyller Beckham på tisdag.

 Urres drömdorde.  Min drömdorde.

Spörtlofsstarten.

Sportlovet var händelserikt och mycket skön   t.
Det skönaste var nästan första helgen, då stannade jag och Snusan kvar på internatet istället för att åka hem som resten gjorde.
De allra flesta åkte hem redan på fredagen, jag och Snusan var kvar ända till måndagen.
Vi hade hela skolan och internatet alldeles för oss själva.
Den enda som var kvar förutom oss var Monkan men hon är ljudlös och harmlös.
Tragikkomiskt så var det en av de allra skönaste helgerna under skolåret, vi gjorde som vi ville precis när vi ville, störde inte och stördes inte.

På måndagen bar det av med kurs mot Hawkwelly.
SJ hade dock andra planer, ett godståg hade spårat uuuur vilket ledde till kraftiga förseningar så grabbarna bokade hotellrum i Blöteborg åt oss, bara oss, för vi var de enda som skulle till en så öde plats att inte resan gick att omboka samma kväll.
Vilket lyckat öde, att få bo gratis på hotell exakt på fyramånadersdagen. Tajming!
Hotellet hette Hotell Opera och låg mitt i smeten, i samma byggnad som Femman och höll bra standard.
Vi var rätt hungriga när vi landade i Blöteborg så vi gick till Mackedonkan i Scandinavium och käkade.
Där möttes vi av sjukaste kändisspottingen, eller polarspottingen kanske man ska kalla det.
Janne "Texas" Sandström, i egen hög person, avnjöt en plusmeny i två högerforwards sällskap.
Janne är känd här på bloggen, en husgud och pokerpolare från tiden då jag bodde i Luleå.
Blev chockad att se hans vackra kropp halv tolv en måndagnatt, hundra mil hemmifrån norra Nörrland.
Tvekade på om jag sett vad jag verkligen såg så det första jag gjorde när jag vaknade på tisdagsmorgonen var att köpa Bladet och jodå, mycket riktigt hade Lule Hockey bortamatch mot Frölunda på tisdagskvällen.
När vi var på väg från Scandinavium till hotellet gjorde vi ännu en upptäckt längs Avenyn.
En kö som oftast hade varit en krogkö var en bokreakö som vi hastigt och lustigt ramlade in i, 23:55, fem minuter innan insläpp.
Bland annat hittade jag Tranströmers diktsamling, ska bli spännande att läsa.
Efter en lång stunds florerande innehållandes ännu en bokaffär och en näve bokköp begav vi oss hem och kraschade i vår mjuka hotelldubbelsäng.

 Husguden Janne Sandström.  Poetlegenden Tomas Tranströmer.

Modeblogg: Show off!

Denna tisdag är det våldsamt givet vilket som är veckans modeplagg.
Jag steg in på Rätt Pris i Sala idag och modets ursprungliga huvudbonad hängde framför ögonen på mig.
Att lämna butiken utan den bebiblåa snörmössan fanns inte på kartan.
Jag har, på sant som gills, inte tagit av mig mössan sen jag lämnade kassan i eftermiddags.
Äkta kärlek mellan man och mode har uppstått.

Två frågor finns dock.
Den första frågade jag om i kassan och fick en gissning till svars, den andra är en ren smaksak.
1: Ska extratyget vara fram eller bak?

 ELLER  ?

2: Ska snörena vara hänga löst eller vara knutna under halsen?

 ELLER  ?


Bloggin.

Tillbaka i affärer.
Min dator var ute och reste med mig helt i onödan, vände upp och ner på alla pappershögar i mitt svettiga pojkrum men inte många garantidokument från SIBA gick att hitta.
En uppenbarelse kom in i mitt huvud, jag såg framför mig att den så kallade värdesedeln ligger nånstans i nån av brötbullarna av skrot och skräp i internatrummet jag hyr men inte bor i.
Har inte letat tillräckligt där, var säker på att garantin var hemma i Hawkwelly men nu är jag säker på att den är här istället, knaskalas.
Menmen, jag jobbar från frugans lapptopp och skolans burkar ett tag till.
Har haft det superbt hemma i västvärlden, mer om det i separat inlägg inom överskådlig tid, som Lasse Lagerbäck hade sagt.

 En rumpa.


RSS 2.0