AndersEllerKim

Den här bloggen handlar otäckt mycket om Kapten Sylt, JournalistCalle, Herr Abrahamsson och Bladesmannen.
Tiden är inne för något annat.
Handling om er.
Mina läsare.
Jag tänker på er ska ni veta.
Varje dag tänker jag på er, ibland på er alla, ibland på en och en av er, ibland på nån jag inte tror är en av er men som jag spekulerar i skulle kunna vara en av er.
Det är lite otäckt det där att jag inte kan veta vem som läser vad.
Bättre var det back in the days när jag hade min verksamhet på lunarstorm och skrev dagboksinlägg där.
Då registrerades varje person som varit inne och jag visste precis vem som läst och vem som inte läst.
Det fanns möjlighet att göra dagboken tillgänglig endast för "behöriga", jag kunde då kryssa i en ruta på min vännerlista vid dem jag tyckte borde äga inträde till mig och mitt.
Idag är det andersellerkim, bloggeriet och öppet hus som gäller.
Mina värsta fiender kan se mig här i kalsonger när de vill, läsa om min ångest och att jag vill sätta mig i ett hål i ett berg.
Läskigt och orättvist är det.
Samtidigt är det sexigt på nåt sätt.

Till att börja med undrar jag hur många ni är.
Och varför ni inte är fler.
Jag snittar 16 unika läsare per dag.
Konstigt nog är jag rätt nöjd med det, jag tror det är en kärntrupp som läser alla bokstäver, klickar på alla bilder och uppskattar bloggen.
Varför konstigt nog?
För att det varken speglar tid, energi eller kvalité skrift- och bildmässigt i jämförelse med andra som har några nollor efter den 1;a och 6;a jag har i läsarantal.
Men nu ska vi inte halka in på hur jävla bra jag tycker att jag själv är och hur frågande jag ställer mig till att så många vill se bilder på sommarens klänningar.

Ett nytt försök: Nu ska vi prata om er.

16 olika per dag är ni i snitt, ja, 13 exklusive slöddren kanske.
Hur många olika kan ni vara per vecka, 20?
Spår av slödder finns ju alltid, oäktingar som ramlar in av en slump vid bara ett tillfälle och aldrig kommer tillbaka.
Fast jag tror inte det finns så många just på denna blogg i och med att den är ganska osynlig, men alltid trycker väl nån precis när det är färskt och finns på listan över senaste inläggen på startsidan.
Jag gör heller inte reklam för den någon annanstans än i eftertexten efter mitt msn-namn.
Kommentarer fäller jag sällan i andras bloggar.
En gång i halvåret för att få publicitet, en gång var tredje dag för att något är värt att kommentera.
Och andersellerkim.blogg.se är ju inte en sån adress som man skriver fel på direkt och hamnar på av den anledningen.

Om jag då ska ge mig på att försöka ringa in vilka som läser bloggen...
Jag tror att det finns en kärntrupp som vid varje internetbesök tar en titt in för att se om något hänt här.
Det jag tror är en kärntrupp och dem jag tror är med i den heter: Skörsten, Millan, John-John, Quimmen, Monkis och Kusin Caroline.


Sen finns intresseklubben som inte går mer än två-tre dagar utan att ramla in, och här ska jag erkänna att jag är väldigt mycket osäkrare, men iallafall: Aggan, Noni, Bolle, Midda, Robert Ek, Faster Gerd, Freddis, Östlund, Snusans mamma


Sen finns slötittarna som kommer på varannan vecka att "just det, den där sidan kan man ju kolla också": Dalkullan, Pantern, Farsan, Junne, Snusan, Crona, Uski, Franz


Sen finns massa klassiska läsare som jag undrar om de är inne ibland eller inte: Akinnah, Hälso-Ove, Brottar´n, Micke Falck, Nenne, F14;s beskyddare Isa, Åhgren, Liam, Räkan, Engvall, Jonas


Sist och absolut minst är fulafiskgruppen, de som inte är med i min mall och som jag inte har en susning om följer varje tangenttryck jag gör.
Ni njuter av anonymiteten och jag mår skiiit på er.