Vila i frid, älskade andersellerkim.
Det är över nu.
Kommer alltid minnas dig med ett leende, min första riktiga blogg.
Vi har haft mycket fint ihop, du och jag.
Jag kommer återvända till dig många gånger i framtiden.
Det kommer aldrig bli som förr, aldrig ens i närheten, men vi kan kramas ibland och om vi ses på nån fest så kan vi hångla om du vill.
Men mer blir det inte.
Det beror på att du stod på tå många gånger, för att nå över min skjortkrage, för att kunna möta mina ögon.
Man ska inte behöva stå på tå, då är något galet.
Du var bra i sängen, det var du verkligen.
Och du var rolig, det är få jag skrattat med så mycket som jag skrattat med dig.
Men där var det stopp och det räcker inte för mig.
Du hämmade mig och jag mådde inte bra av det.
Jag kunde inte blomma ut tillsammans med dig.
Därför lämnar jag dig nu.
andersellerkim 14/5-07 - 7/1-09. Tack för allt.