Kapten Sylt: "Vill inte prata om tjejer, kärlek och annat skräp."
Nu är det måndag, traditionen med söndagsintervjuer är bruten, nöjd eller?
För det första var det ingen jävla tradition, för det andra brukar man väl börja med att hälsa?
Hej, Kapten Sylt!
Hej, JournalistCalle!
Läget?
Det är bra alltså, jag har fan gått runt och varit glad i över tre veckor i streck nu, känns helt bisarrt!
Tre veckor, är det så himla lång tid, jag har hört talas om folk som gått runt och mått bra hela livet?
Det har inte jag hört talas om. Och ja, tre veckor utan en enda dipp är ett personligt rekord, det måste det vara.
Har du aldrig varit glad tre veckor i streck förut?
Jo, innan man kom upp i tonåren visste man ju inte vad grubbla var i princip. Man gick väl runt i tolv år och flinade åt livet innan lampan släcktes och man insåg att, för att citera en student i Luleå, "det är en mörk värld där ute".
Men nu är lampan tänd igen?
Ja, nåt i den stilen.
Har du nån förklaring till denna tändning?
Jag har röjt bort flickor och fåglar från linbanan och endast låtit fotboll, fest och festivaler fylla min kropp.
Det är snabba ryck här, vet inte om det var förra eller förrförra gången, som du gaggade en massa om kärlek och spex. Verkade som att drömmen om kärleken var det enda du levde förr, i princip.
Jag lever för fotboll, fest och festivaler.
Det är ändrat alltså?
Man trodde länge att kärlek och olycka var samma sak, men sen ringde man ett slumpnummer och fick till svars att så inte alls är fallet. Drömmen om kärleken finns kvar, olyckan finns inte kvar.
Nu blir det flummigt, poetiskt och sentimentalt här igen. Är våra samtal dömda av Lucifer till evigt tugg om livet?
Aldrig att de är. Jag sätter mig här på stolen mittemot dig gång på gång med visioner om glada grejer.
Glada grejer?
Ja, jag vill fan inte prata om hur jag mår. Vill inte prata om tjejer, kärlek och annat skräp. Jag vill ha frågor om saker jag tycker om: Farmor, Olsson, syskonen, vännerna, Ljungskile, Leinar, kinapuffar, Findus färdigrätter, Nico Kovac, spelsystem, min nya hatt, Koskenkorva, kanel och porr.
Lovar att du ska få frågor om precis allt du nyss angav att du tycker om.
Världsklass.
Nästa gång.
Varför känns det som att du gjort såhär förut, skjutit upp det goda, glada för att få chansen att göra denna bloggen emo.
Skjutit upp har jag gjort, inget annat. Dessutom har jag stått för vad jag lovat och tagit upp det jag skjutit upp.
Jajajaja.
Då tycker...
Nu ska inte du tycka. Jag ska tycka.
Vad tycker du?
Jag tycker att mina läsare är förjävla dåliga.
Jaså?
Vadå jaså? Pissdåliga är de.
På vad?
På vad? Att vara läsare. Man kan inte bara ta utan att ge, det är som med passiv sportpublik och politiska soffliggare. Man ser och hör dem aldrig, men de finns där i bakgrunden hela tiden, i dagligt arbete och i medgång, sen när något går snett då jävlar kommer de fram.
Det är väl inget som går snett på andersellerkim?
Jo, läsarna.
Här kör vi kammen genom hela gänget...
Millan har två stjärnor i sin kant. Junne, Quimmen och Skörsten har hedern i behåll. Men resten, resten är bara sorgliga.
Det kanske inte finns något de tycker är värt att kommentera?
Tjena. Det är värt att läsa men inte kommentera, visst. Som nu senast när jag bad om förslag på Dj-namn till Flexa, är det så förbenat svårt att spotta ur sig några dåliga förslag på skoj? Det behövs ju så lite för att liva upp bloggen så mycket. Och livar man upp bloggen med en kommentar så livar man upp bloggaren, som i sin tur får energi att liva upp bloggen ännu mer och den positiva spiralen snurrar.
Väl rutet, Kapten. Känns som ett bra avstamp, vi tackar och bockar där för idag så snackar vi spelsystem, kanel och porr nästa gång.
Jag längtar redan. Tack. Bock.
1. Wille, student i Luleå med orden om livet: Det är en mörk värld där ute.(här med 2005 års upplaga av Kapten Sylt)
2. Tjejer.
3. Skräp
4. Soffliggaren gestaltad av Daniel Leinar.
För det första var det ingen jävla tradition, för det andra brukar man väl börja med att hälsa?
Hej, Kapten Sylt!
Hej, JournalistCalle!
Läget?
Det är bra alltså, jag har fan gått runt och varit glad i över tre veckor i streck nu, känns helt bisarrt!
Tre veckor, är det så himla lång tid, jag har hört talas om folk som gått runt och mått bra hela livet?
Det har inte jag hört talas om. Och ja, tre veckor utan en enda dipp är ett personligt rekord, det måste det vara.
Har du aldrig varit glad tre veckor i streck förut?
Jo, innan man kom upp i tonåren visste man ju inte vad grubbla var i princip. Man gick väl runt i tolv år och flinade åt livet innan lampan släcktes och man insåg att, för att citera en student i Luleå, "det är en mörk värld där ute".
Men nu är lampan tänd igen?
Ja, nåt i den stilen.
Har du nån förklaring till denna tändning?
Jag har röjt bort flickor och fåglar från linbanan och endast låtit fotboll, fest och festivaler fylla min kropp.
Det är snabba ryck här, vet inte om det var förra eller förrförra gången, som du gaggade en massa om kärlek och spex. Verkade som att drömmen om kärleken var det enda du levde förr, i princip.
Jag lever för fotboll, fest och festivaler.
Det är ändrat alltså?
Man trodde länge att kärlek och olycka var samma sak, men sen ringde man ett slumpnummer och fick till svars att så inte alls är fallet. Drömmen om kärleken finns kvar, olyckan finns inte kvar.
Nu blir det flummigt, poetiskt och sentimentalt här igen. Är våra samtal dömda av Lucifer till evigt tugg om livet?
Aldrig att de är. Jag sätter mig här på stolen mittemot dig gång på gång med visioner om glada grejer.
Glada grejer?
Ja, jag vill fan inte prata om hur jag mår. Vill inte prata om tjejer, kärlek och annat skräp. Jag vill ha frågor om saker jag tycker om: Farmor, Olsson, syskonen, vännerna, Ljungskile, Leinar, kinapuffar, Findus färdigrätter, Nico Kovac, spelsystem, min nya hatt, Koskenkorva, kanel och porr.
Lovar att du ska få frågor om precis allt du nyss angav att du tycker om.
Världsklass.
Nästa gång.
Varför känns det som att du gjort såhär förut, skjutit upp det goda, glada för att få chansen att göra denna bloggen emo.
Skjutit upp har jag gjort, inget annat. Dessutom har jag stått för vad jag lovat och tagit upp det jag skjutit upp.
Jajajaja.
Då tycker...
Nu ska inte du tycka. Jag ska tycka.
Vad tycker du?
Jag tycker att mina läsare är förjävla dåliga.
Jaså?
Vadå jaså? Pissdåliga är de.
På vad?
På vad? Att vara läsare. Man kan inte bara ta utan att ge, det är som med passiv sportpublik och politiska soffliggare. Man ser och hör dem aldrig, men de finns där i bakgrunden hela tiden, i dagligt arbete och i medgång, sen när något går snett då jävlar kommer de fram.
Det är väl inget som går snett på andersellerkim?
Jo, läsarna.
Här kör vi kammen genom hela gänget...
Millan har två stjärnor i sin kant. Junne, Quimmen och Skörsten har hedern i behåll. Men resten, resten är bara sorgliga.
Det kanske inte finns något de tycker är värt att kommentera?
Tjena. Det är värt att läsa men inte kommentera, visst. Som nu senast när jag bad om förslag på Dj-namn till Flexa, är det så förbenat svårt att spotta ur sig några dåliga förslag på skoj? Det behövs ju så lite för att liva upp bloggen så mycket. Och livar man upp bloggen med en kommentar så livar man upp bloggaren, som i sin tur får energi att liva upp bloggen ännu mer och den positiva spiralen snurrar.
Väl rutet, Kapten. Känns som ett bra avstamp, vi tackar och bockar där för idag så snackar vi spelsystem, kanel och porr nästa gång.
Jag längtar redan. Tack. Bock.
1. Wille, student i Luleå med orden om livet: Det är en mörk värld där ute.(här med 2005 års upplaga av Kapten Sylt)
2. Tjejer.
3. Skräp
4. Soffliggaren gestaltad av Daniel Leinar.
Kommentarer
Trackback