Mäktig mardröm och kass dag.
Det har sagts att nattliga mardrömmar visar på välmående och ett bra dagligt liv och vice versa, att drömmarna är ett slags tvärtomspeglar.
Jag hörde denna tes för drygt en vecka sedan och sen dess har jag drömt mardrömmar utav bara helskotta.
Till en början trodde jag på tanken för jag har varit riktigt positivt laddad senaste veckan, men idag föll hela teorin totalt.
Nattens dröm var verkligare, mer fyllig och mycket värre än alla de andra och följdes av ett värdelöst uppvaknande och hittills en dag jag gärna varit utan.
Drömde en riktigt sjukt historia där huvudgrejen var att jag och Franz var på nån spexig tillställning bland massa dryga pajasar.
Franz tappade fattningen helt och hållet, sprättade upp en stekare fullständigt och dumpade honom i en dåligt vald slänt.
Cops plockade honom ganska omgående, själv riskerade jag medhjälp så jag höll mig gömd ett tag, sen vaknade jag mitt i nån razzia tror jag.
Det tog minst tio minuter efter att jag vaknat till jag verkligen var säker på att inget av det jag drömt var sant, kommer ändå kännas skumt att se Kniv-Franz sen.
Har nämligen inte varit utanför dörren idag förutom när jag värmde en bit kött fy faan.
Det är en sån där dassig dag när man inte vill lämna sängen, bara lyssna på depplåtar i stil med Arvingarnas "De ensammas promenad" där det frågas hur många vi är som står i kön till garderoben som får gå ensamma hem.
Ja, hur många är vi?
Inte fan vet jag, men unik är jag inte så jag borde ge fan i att tycka synd om mig själv.
Men kom inte och säg att dåliga drömmar är en garanti för bra dagar.
Lura nån annan.
Sa jag ju. 
Drömmördare. 
Stämningsfinnare.
Jag hörde denna tes för drygt en vecka sedan och sen dess har jag drömt mardrömmar utav bara helskotta.
Till en början trodde jag på tanken för jag har varit riktigt positivt laddad senaste veckan, men idag föll hela teorin totalt.
Nattens dröm var verkligare, mer fyllig och mycket värre än alla de andra och följdes av ett värdelöst uppvaknande och hittills en dag jag gärna varit utan.
Drömde en riktigt sjukt historia där huvudgrejen var att jag och Franz var på nån spexig tillställning bland massa dryga pajasar.
Franz tappade fattningen helt och hållet, sprättade upp en stekare fullständigt och dumpade honom i en dåligt vald slänt.
Cops plockade honom ganska omgående, själv riskerade jag medhjälp så jag höll mig gömd ett tag, sen vaknade jag mitt i nån razzia tror jag.
Det tog minst tio minuter efter att jag vaknat till jag verkligen var säker på att inget av det jag drömt var sant, kommer ändå kännas skumt att se Kniv-Franz sen.
Har nämligen inte varit utanför dörren idag förutom när jag värmde en bit kött fy faan.
Det är en sån där dassig dag när man inte vill lämna sängen, bara lyssna på depplåtar i stil med Arvingarnas "De ensammas promenad" där det frågas hur många vi är som står i kön till garderoben som får gå ensamma hem.
Ja, hur många är vi?
Inte fan vet jag, men unik är jag inte så jag borde ge fan i att tycka synd om mig själv.
Men kom inte och säg att dåliga drömmar är en garanti för bra dagar.
Lura nån annan.
Sa jag ju. Drömmördare. Stämningsfinnare.Kommentarer
Postat av: Guc
Igår var det tisdag...
Postat av: Kapten
...och det blir show off imörra, din modenarkoman!
Postat av: Camilla
Jag hörde en gång att den stundtals blåsta kroppsdel vi kallar hjärnan har problem att särskilja verkliga upplevelser och drömmar.
Det tror jag på.
Dessutom tror jag att man kan styra sitt humör genom att fokusera på positiva minnen och känslor (i ditt fall Arvingarna, i mitt fall gamla barndomsminnen av sommarlov), och på samma sneaky sätt som drömmar lurar oss att må skit VÄNDA alltihop och må toppklass!
Postat av: Kapten
Ska man lura sig själv att må bra genom att tänka på minnen när nutiden går emot, då får man vara en skicklig lurendrejare.
Eller jävligt blåst i den kroppsdel vi kallar hjärnan. :P
Trackback
