AndersEllerKim

Man sjönk ihop mer och mer för varje minut som gick av den avgörande EM-matchen mellan Sverige och Ryssland igår.
Fick för mig att jag skulle skämmas en stund, sen gick det upp för mig att det inte var skamsen jag var utan skärrad.
De rappa ryssarna chockade oss med sin fart, fläkt, teknik och beslutsamhet.
Kändes verkligen som att våra blågula företrädare blev tagna på sängen.
Ryssland var bättre än oss, inte mycket att säga om även fast det känts mer värdigt att förlora med flaggan i topp än med brallorna nerdragna.
Just nerdragna brallor var tydligen temat för dagen, även om de andra hade nerdragna brallor utan att dra ner dem.
Låter det motsägelsefullt och flummigt?
Ska försöka förklara:
Innan matchen satt jag och broder Aggan i en bil i Grusgropen när regnet öste ner, knotten var kåta och Midda hade fotbollsträning med sitt Rosseröd.
Mitt på planen hänger först killen som är känd som Stjärnan i kommentaren "Titta, vilken stjärna han é!", ut sin skinnbit genom shortsen och gör obscena gester med den, något som bara broder Aggan lyckas få ögonen på.
En stund senare händer det sjukaste, killen som gett begreppet "Studs i bena" ett ansikte går utan krusiduller fram och ställer sig på en gräsplätt precis framför vår bil och drar ut dolmen genom shortsbenet och ställer sig och urinerar.
Rakt framför bilen med ögonen riktade mot oss, där vi satt som små fnittriga flickor och visste inte var vi skulle göra av oss själva.
Jag försökte blunda, vända mig om, böja ner huvudet till max samtidigt som jag inte kunde låta bli att undra VARFÖR han inte ställde sig mot husväggen två meter därifrån.
Är man inte exhibtionist så är det väl inborrat i varje frisk människas gener att man ställer sig mot väggen och inte mot parkeringen när man ska kissa, framförallt när man är 30 år och inte 3.
Hur som helst gav han och Stjärnan oss skrattattacker och något att tjattra om i regnet och väntandet.
När vi sen såg Rysslandsmatchen hemma hos Janne och Kerstin(överhuvuden i Årets familj 2007 på bloggen, Familjen Pettersson) och bjöds på deras obeskrivligt sköna närvaro gick det inte att lägga sig med mungiporna i söderläge.
Får man se två stolta dickssons, får man se Jannes nypolerade flint och får man lyssna på Kerstins monologer då känner varje förlorare sig som en lycklig människa.
Ska nog ta och mejla Svenska Fotbollförbundet och rekommendera min gårdag som ett rehabprogram för landslaget i sorgearbetet efter utslagningen ur EM...

 Arshavin - En rapp ryss.  Mellberg - En sömnig svensk.
 Kerstin - Drottningarnas Drottning.  Janne - Konungarnas Konung.
Nu är det inga jätteangenäma look-a-likes jag plockat fram här men jag har inga bilder på Kerstin och Janne.
De har faktiskt likheter med den gamle politikern Ann Wibble och den dopade brottaren Tomas Johansson, men Kerstin och Janne är mycket snyggare!