AndersEllerKim

5 juli. Stockholm.
För andra gången på tre veckor åkte jag upp till min kompanjon Franz, denna gång med målet att få till stånd en träff med Fylkiz(som senare ledde till festivaluppdraget), naturligtvis var festligheter ett delmål.
Detta var kvällen då två epoker ur mitt liv möttes, Journalist-Tiger från Molkom/Pennybridge mötte Skrivar-Franz och Skrivar-Millan från Silverstaden/Stekholm.
Först grundade Franz, Sheriffen och jag hemma hos Franz i Farsta,
sen begav vi oss in till Söder med bulle som finansierades av Sheriffens taxi-klippkort,
sen ringde jag Tiger som av en händelse befann sig på samma trottoar som mig och anslöt med sin vän och sin väns vän,
sen anslöt Millan som jag också haffat per telefon till gruppen som då infunnit sig på Underbara bar, ett lagom schtekigt ställe,
sen när den underbara stängde pös vi grabbar vidare till nåt lurigt och mera sunkigt ställe men vi trivdes inte där utan begav oss hemåt ganska snart.
På pendeltåget hem var det ett sjuhelsikes drag vill jag lova.
Folk stog på sätena, klappade händerna, skrattade och sjöng allsång, Markoolios "Ingen sommar utan reggae" var populär.
När allsångsledaren berättade att han helgen innan fått med en helt smockfull vagn att sjunga "Cottonfields", då kollade jag och Franz på varandra och undrade om vi hört rätt.
När vi insåg att vi hört rätt önskade vi att vi varit med på den resan, det är ju VÅR LÅT, Franz, Monkis, Freddis och min!
Den låten kan vi sannerligen, hade varit ett minne för livet att få gunga fram genom natten med en hel vagn sjungandes Cottonfields!
Men detta var för all del också heeelt okeeeeej.

   
   
1. Den underbara baren.
2. Franz och Tiger.
3. Franz, Sheriffen och Millan - lita på att Sheriffen höll låda vid fototillfället(före, efter och för evigt också för den delen)
4. Två av de tyngsta pjäserna ur Molkomsmaffian.
5. Träffade en kompis från Kickinautos, motorcyklistgänget.
6. Sheriffen håller låda(visar upp sin bajlåda) på en låda.
7. Sheriffen "gör det skönt" för Franz.
8. Allsångsledaren, en riktigt go gubbe, "Jag är inte lik Björn Kjellman".

10 juli. Västerås.
Efter ett positivt affärsmöte i Silverstaden begav vi oss till Gurkstaden för ett litet firande hos Rulle.
Först klånkade vi oss salongs på Klockartorpet, sen begav vi oss ner till stan för att uppleva gamla minnen på Sigmatorget där vi uppträdde i maj.
Vi bjöd Rullsson på en privatshow och han verkade rätt nöjd trots att han har oerhört dålig syn och att mörkret smugit sig på.
Efter avslutad show var poetmagarna svinhungriga och man kan tycka att en stor stad som Västerås borde ha nåt ställe att krubba på efter midnatt även på torsdagar under sommaren men icke!
Enda chansen var att söka sig till nån svettig bensinmack utanför stan vilket vi tillsammans med två medelålders kvinnor beslöt oss för att göra genom att dela en bulle.
När vi kom fram till macken översteg priset vad vi grabbar kunde bidra med för vår del vilket fick damerna att täcka upp och fullkomligt allvarligt komma med inviten: Ni kan betala på vårat sätt.
Jag hittade inte heller mitt bankomatkort som jag var säker på att jag skulle ha i fickan så vi kunde inte ens köpa någon mat, vilket fick oss att smyga därifrån bakom ryggen på damerna.
Att "betala på deras sätt" var inte aktuellt och taxipengar att åka tillbaka med hade vi således inte heller.
Utsvultna och bedrövade började vi lunka mot Rulles lägenhet igen, en sträcka på nästan en mil.
Men på halva vägen inträffade två(!!!) magiska saker på samma gång och allt vände till tipptopp!
En väggrill hade tydligen öppet, vilket fick mig att i frustrationens stund tigga om att få köpa nånting och lämna mobilen och kameran som pant till dagen efter.
När jag grävde efter mobilen hittade jag några mynt.
Hur mycket har du där då? frågade gubben i luckan.
Sju spänn bara, svarade jag.
Vad vill du ha då? undrade han.
Jag tar vad som helst om jag kan få nånting för sju kronor, sa jag.
Vill du ha en stor(inte mini) hamburgare? frågade han då och ni kan ju gissa min reaktion på det.
Det är vid såna tillfällen man får hopp om mänskligheten!
Under tiden han höll på att flippa min burgare stannar taxibilen vi tidigare åkt i, bakom min rygg.
Kan jag ha tappat mitt bankomatkort i din bil? frågade jag chauffören.
Nejnej, här finns inget, svarade han.
Ölfylld och på tårna som jag var ryckte jag ändå upp dörren och visst fan låg kortet där på golvet!
Sjukronorsburgare och slumpen att taxin stannade precis där vi var och att kortet låg på golvet  var äkta jackpott!

     
   
1. Rulle är DJ via youtube, med ett avstånd på mellan en och två centimeter till skärmen.
2. Poetjävlarna är tillbaka på klassisk mark, den utomhusscen där vi för alltid är "ett tungt alternativ".
3. Jag hittade något som tydligen kallas fittben och som funkar utmärkt som blomvas.
4. Grabbarna härjar vid universitetet.
5. Vi fick för oss att leka lite Juvenalia.
6. De lammköttshungriga damerna i taxin.
7. Den fantastiska mannen som jag hade nöjet att göra affärer med.
8. Alla fina kvällar innehåller klassisk dokumentation av Werners Hårigas tömning.