AndersEllerKim

Äntligen har det lossnat, har gått och värkt några dagar på hur jag ska inleda den 30;e, men nu har jag rispat ner ett entrétugg som jag känner mig nöjd med.
Sen får den vila under natten så får vi se imörra om jag är lika nöjd med den, ibland kan det falla ett helt annat ljus på en text efter att den fått jäsa lite jämfört med när den är nybakad.
Och så ska den ju kännas bra i uppläsningsläget också, det får jag testa framför spegeln imörra.
Anledningen till att jag lyckades rispa fram nåt kvalitativt stavas Champis.
Har inte druckit denna klassiska dryck på många, många år, hittade den på Konsum i Högsäter igår och var bara tvungen att köpa en.
Det verkligen lös poetdricka om den, Fylkiz har sagt att Jack Daniels är poetdrycken nummer ett men det alkoholfria alternativet bara måste vara Champis.
Den är ingen sån dricka som man dricker nätt opp å ner utan mer exklusiv vilket gör att man håller igen för att den inte ska ta slut.

Dessutom så känner man sig vuxen och cool när man dricker den, varje gång man dricker Champis är som första gången man drack vodka, kan man säga.

 
Här sitter man mitt i verksta´n och pular.
Klädd i Blades och fotbollströja, ska man rispa med värdighet måste man vara sig själv.
Plaggen kan även ses som symboler för vad jag har framför mig nu.
Bladesen symboliserar min poetiska sida och Motståndsfestivalen 30;e augusti.
Fotbollströjan symboliserar min sportiga sida och Rikets Änglar 16;e augusti.