AndersEllerKim

Än så länge existerar ingen orkanmage, endast några lätta vindar visslar förbi då och då.
Men orkanen lär komma.
Det är mycket nära nu.
Om sju timmar börjar den definitiva uppladdningen.
Då ringer min väckarklocka här intill sängen.
Det är dags att sluta lalla i pojkrummet.
Sluta skjuta tragglandet av texterna framåt i tiden.
Time att låta munnen blöda, så att säga.
Imorgon förmiddag åker jag mot kungliga hufvudstaden, Franz möter mig på centralen halv sex.
Då köper man nog några Lapin Kulta(Koskenkorvan och kanelen får vänta till lördag kväll) och åker hem till Farsta för att väga nerver, skvallra och myspysa.
Några är några i detta fall, tid för bakfylla finnes ej.
Vi har bara onsdag-torsdag-fredag på oss sen att sätta körschemat, trixa fram det sceniska och fila ihop oss innan den stora dagen står för dörren.

Hur har det gått med mina förberedelser?

Jag har, signifikant så det förslår, inte alls hållit mig till höghöjdsplanen att vara ute i god tid och traggla texter så att blodet sprutar ur käften på mig.

Men på nåt sätt finns det en trygghet i detta, det är som det brukar och det brukar gå bra när det är såhär.

Den färskaste texten, startnumret som jag skrev med Champis i munnen, jobbade jag in på en halvtimme i fredags och under de dagliga repen jag kört med den har utslaget varit positivt så jag känner mig hemma i den nu.
Återstår då gör fyra texter - vi ska uppträda en halvtimme och har tänkt dela den tiden broderligt oss emellan - för egen del har jag beräknat att de fem texter jag nu valt ut ska motsvara cirkus en kvarts uppläsning, kvittot kommer inom kort då jag och Franz sätter ett schema under tidsklockning.
Jo, fyra texter ska följa efter entrén, två av dem är rävar från skolshowen i våras och dem sitter som berget så det är inga probs på den fronten, värre är det med de återstående två.
Dessa skrev jag i juni och dem har jag jag inte rullat längs tungan alls i princip.
Om fyra och ett halvt dygn ska jag leverera, inte som en skolelev utan som en proffspoet, och två av fem texter är främmande för min mun.
Tjena, drömmen som dog!
Neee, så är det inte alls.
Jag har rutin på att nöta in grejer i skallen, var en jävel på glosor i skolan.
Sen finns det faktum att detta inte är några texter ur en skolbok utan från min jävla hjärt- och hjärnlinbana, vilket gör att jobbet blir mer en fråga om att hitta rätt känsla än att komma ihåg rätt ord i rätt ordning.
Farmor var chockad när jag kört startnumret för henne i fredags och berättade att jag börjat traggla texten en halvtimme innan.
Men som jag sa till henne: Det är inte så svårt att komma ihåg en text som skrivits inifrån min egen kropp.

Tar med mig lapptoppen österut, sen får vi se hur mycket tid och tillfällen jag får att kommunicera med er, men något ska jag allt försöka få till, vill ju att ni ska KÄNNA tillsammans med mig och ge mig en spark i röven när det närmar sig.

Hög tid för en sleep, lång resa imörra och mycket tankar i skallen som kommer orsaka sömnsvårigheter.
Nu vet ni iallafall hur läget är.
Godnatt, gänget.

 It´s time for some flaxing in the vass for me and my Franz.