AndersEllerKim

Den här gången hade jag bara positiva känslor, både när jag åkte från Sala till Ed och när jag åkte från Ed till Sala, härliga grejer.
Kände att det var för lång tid att vara hemifrån, från spörtlövet till sommarlövet, dessutom kom vapendragare Skörsten hem från Thai och jag hade inte lyft öl med gänget sen jullovet så det fanns inte annat på kartan än att styra kosan mot Bästkusten.
Fick en busig idé att jag skulle åka hem utan att förvarna, tänkte det kunde vara kul att bara droppa in och chocka Farmor och Olsson hux flux en onsdag.
Tänkt och gjort: Jag satte mig på en buss till Gurkstaden som blev ett tåg till Pennybridge som blev ett x2000 till Blöteborg som blev ett Norgetåg till Iiiid som blev en bulle mot Hawkwelly.
Jag köpte blommor på centralen i Blöteborg, bögig grej som jag bara gjort en gång tidigare i mitt liv och det var till Snusan när vi firade nån grej.
Farmor är en blödig tjej som uppskattar såna prylar, men jag hade ingen aning om vilken sort och antal som var lämpligt.
Valpig florist och ont om tid gjorde att jag högg tio orangea rosor som kändes lagom.
Istället för att ringa Olsson och be om skjuts från Ed så tog jag en bulle och bad chauffören stanna vid lastkajen en bit från huset så jag kunde smyga upp i grusgången på egen hand.
Min plan gick inte heeelt i lås för när jag kikade fram bakom knuten så stog Olsson redan i grusgången och Farmor stog på trappan.
Men de verkade duktigt överraskade och hyfsat glada över min drop-in.
Farmor blev överförtjust när hon fick se sin makeoverade pöjk i skäggig tappning.
Känns bra att nån äntligen på riktigt är nöjd med mitt (brist på)initiativ, även om hon ville ta fram saxen och finklippa.

 Zoom på Farmor.  Olssonstek.  Torkade grabbar.

Tillbakaresan var något segare i och med att Swebuss spexade fram extrabyte i Karlstad samt att tåget mellan Pennybridge och Gurkstaden försenades.
En tröst var att jag fick känna mig speciell både på tåget och den efterföljande bussen från Gurk till Silver.
Utropat i tåget: "Du som skulle med bussen mot Sala, vi har fixat nu så den väntar på dig."
Utropat på bussen: "Ursäkta, är det nån här som kommit med tåg?" *Syltvink* "Bra, då skiter vi i detta och drar!"
Att åka buss genom de värmländska skogarna medför att man får en dos språkkurs.
Sagt av äldre dam som tycktes tvivla på mänsklighetens förmåga att hålla löften, i sätet bakom, mellan Karlstad och Kristinehamn:
"Man ska överhovetage inte säge nöt till nön som en inte vill att de ska säge."
Det är skönt att inte alla pratar likadant, även om det kan bli för mycket av det goda också ibland.

 Du vackra Värmeland!  Du charmige värmlänning!