AndersEllerKim

Det börjar de nog göra snart.
De andra lagen i allsvenskan.
Passa sig för LSK.
För efter tre raka segrar, varav två mot 2006 års- och 2007 års seriesegrare, förtjänar Ljungskile lite fucking respekt, som Wilson hävdat senaste tiden.
Efter de första fyra omgångarna då facit var 0 poäng och senaste matchresultatet var 0-4 mot Sundsvall stirrade man rakt in i en flinande Johan Patriksson och såg bara mörker.
Nu flinar inte Patriksson och hans morsa så mycket längre, Giffarna ligger näst sist och kommer dessutom få dunk av ett upphetsat Blåvitt borta imorgon.
Och LSK-mörkret är utbytt mot lysrör och regnbågar, vi ligger på delad åttondeplats med AIK och grabbarna.
Nio poäng på nio matcher nu, eller jag menar nio poäng på tre matcher, känns obeskrivligt fantastiskt bra.
Jag är ruggigt imponerad av Wilsons arbete och superettantruppens prestationer på den här nivån, i stort sett samma lag som spelade förra året spelar i år igen.
Leinus pekar med hela hakan längst bak, Augustsson och Kitic klipper knäskålar på innerfältet, Jörgen armbågar sig fram längst upp och banar väg för Smedbergs och Kärnas delade interna skytteligaledning.
Bänken är fylld med nyförvärv, bara en sån sak att den på förhand mest namnstarke Jon Lundblad värmer träplankor vid sidan av planen visar hur mycket fighting spirit som finns hos den ursprungliga gruppen.
Av de nyförvärv som stuckit ut mest kastar Senften inkast som hela familjen Elm och Slawuta är redan ett spöke för de allsvenska anfallarna.
Sen att andramålvakten kan gå in och göra en kanonmatch mot mesta mästarna när Slawuta druckit för mycket vatten i Trelleborg är på gränsen till löjligt.
Jag har tyvärr inte fått se mina gröna riddare än, var nära när jag var hemma men fick inte med mig nån till Elfsborgsmatchen så det blev inte av.
Har lyssnat på radio alla matcher utom den senaste men då hade jag telefonkontakt med Skörsten på Starke Arvid och Aggan vid datorn.
Imorgon däremot är det äntligen dags, då ska jag och Snusan till Stockholms Station och ställa oss i klacken för att heja fram grabbarna mot Djurgården.
Pessimisten inom mig säger att det kommer en reaktion på den senaste tidens segrar och att Rajalakso vinkar ner LSK;arna från molnen.
Men man måste hoppas och visar de inte lite fucking respekt och passar sig för LSK kan DIF få en obehaglig överraskning.

  
Efter löfte i första halvlek om segerdopp i fontändammen i internatträdgården höll jag med nöje mitt löfte efter tre friska poäng mot Blåvitt i fredags, även fast det var rätt kallt.

   
Dagen efter förnedringen på Starke Arvid utvecklade blåvite Uski begreppet "bli sopad mattan med" till "att få mattan uthängd" då han i all sin deppighet hängde ut den IFK Göteborgska dörrmattan på halv stång.
Som om inte det vore nog kom Hakspöket och hånade honom ytterligare.